Infrastrukturministern: Svårt att leverera i hårda ekonomiska tider

Förväntningarna på infrastrukturpolitiken är högt ställda, men Andreas Carlson trycker på vikten att inte lova eller ställa ut löften som är högre än vad regeringssamarbetet kan leverera. Han vill inte heller öppna för lånefinansiering, trots uppmaningar och öppningar från de egna expertorganen.

Lånefinansiering är på pappret intressant att lyfta som en diskussionspunkt, säger Carlson. 

”Men sedan när det ska in i den ekonomiska politiken så behöver man ta ansvar för helheten.”
Lånefinansiering är på pappret intressant att lyfta som en diskussionspunkt, säger Carlson. ”Men sedan när det ska in i den ekonomiska politiken så behöver man ta ansvar för helheten.” Foto: Niklas Forsström/Regeringskansliet
Jacob Hederos

När järnvägsbranschen samlades på Järnvägsdagen 2022 ställde politikerna i ansvariga Trafikutskottet upp på ett stort antal prioriteringar från branschens önskelista, bland annat rörande ökade investeringar i underhåll och investeringar i nytt signalsystem.

Men trots att den ansvariga ministern, Andreas Carlson (KD), sitter på en nationell infrastrukturpott som beskrivs som rekordstor, så är behoven långt större än vad som finns tillgängligt.

Samtidigt har han inte fått grönt ljus för att ytterligare utvidga sin pott via alternativa finansieringskällor, vilket gör det svårt att ens leva upp till de prioriteringar som regeringssamarbetet kommit överens om. I en intervju med Altinget har Infrastrukturministern ett tydligt besked: Det gäller att hålla hårt i plånboken.

– Det finns ju väldigt stora behov både i underhåll och i nya projekt. Och en väldigt hög kostnadshöjning, och även en risk för det framåt, med hög inflation och höga räntor, samt materialkostnader som skenar till följd av det, säger Andreas Carlson till Altinget och fortsätter:

– Det gäller då att ta väldigt stort ansvar i det nya ekonomiska läget vi är i, och inte lova eller ställa ut löften som är högre än vad vi kan leverera, men också att se till att underhålla över tid. Det är därför vi har gjort omprioriteringen med att inte bygga vidare nya stambanor för höghastighetståg och i stället rikta om det för att stimulera arbetspendling, godstrafik och underhåll.

Samtidigt har både klimat- och finanspolitiska rådet båda resonerat i termer av att det bör övervägas att upplåna medel för att genomföra investeringar i bland annat infrastruktur för att leva upp till de klimatpolitiska målen, något som nu plockas upp av både MP och V i skuggbudgeten.

Hur går snacket med finansdepartementet för din del kring detta. De brukar säga nej till sådant?

– Vi har ju en modell för att finansiera infrastruktursatsningar som har tjänat Sverige väl i den nationella infrastrukturplanen. Men man behöver också se när vi börjar med planrevideringen, som vi inte börjat med, att det är väldigt viktigt att inte ställa ut för mycket. För även pengar som lånas ska någonstans betalas, det behöver man ta ansvar för i ett läge när ekonomin är i en väldigt utmanade situation. Det är på pappret kanske – och som en del i enskilda projekt  intressant att lyfta som en diskussionspunkt. Men sedan när det ska in i den ekonomiska politiken så behöver man ta ansvar för helheten.

Har du stött på en vägg, eller har du ens lyft frågan?

– Exakt hur vi bereder frågor i Regeringskansliet kommer jag inte att gå in på. Men vi kommer att titta på olika projekt som kan lyftas fram och tidigareläggas, eller ett underhåll som kan förstärkas, när vi också ställer om järnvägspolitiken och inte går vidare med utbyggnaden av stambanorna.