Debatt

Industrin bromsar inte omställningen – det gör politiken

Enligt Klimatpolitiska rådet har Sverige alla förutsättningar att nå nettonollutsläpp, men det går för långsamt. Vi är de första att hålla med, men det är inte industrin som håller emot, skriver fyra branschorganisationer inom svensk basindustri.

Världens första klimatneutrala cementfabrik planeras på Gotland. Industrins omställning går fortare än planerat men saknar rätt förutsättningar från politiken, skriver debattörerna.
Världens första klimatneutrala cementfabrik planeras på Gotland. Industrins omställning går fortare än planerat men saknar rätt förutsättningar från politiken, skriver debattörerna. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Annika Roos
Jonas Hagelqvist
Maria Sunér
Viveka Beckeman
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Klimatpolitiska rådet pekar på fyra områden som avgörande för omställningen: effektivare energi- och resursanvändning, fossilfri elektrifiering, biomassa från skogs- och jordbruk samt upptag och lagring av koldioxid. På dessa områden kan industrin leverera men saknar dessvärre rätt förutsättningar från politiken.

Tvingas till lägre tempo

Process- och basindustrins produkter är byggstenar för hela värdekedjor som bidrar till klimatnytta såväl i Sverige som globalt.

Svensk process- och basindustri är grunden för att klimatomställningen ska lyckas. Utan klimatneutralt producerade råvaror – metaller, stål, kalk, cement, trävaror, biobaserade produkter, biobränslen och kemikalier – kommer inte heller efterföljande steg i värdekedjorna som till exempel fordon, vindkraftverk och byggnader kunna bli klimatneutrala. Process- och basindustrins produkter är byggstenar för hela värdekedjor som bidrar till klimatnytta såväl i Sverige som globalt.

Nyligen kom ett alarmerande förhandsbesked från Svenska kraftnät. Endast hälften av kapacitetsbehoven i elnäten som behövs för nyindustrialiseringen i norr kommer att täckas i tid. Dessutom tar investeringar för att lösa redan identifierade flaskhalsar för lång tid.

Den kapacitet som efterfrågats kommer att kunna levereras först efter 2030. Det tvingar den gröna omställningen att hålla ett lägre tempo och skapar dessutom osäkerhet för nya investeringar. Detta är satsningar som skulle generera samhällsnytta i form av nya arbetstillfällen och skatteintäkter till staten.

Att vi behöver effektiva och förutsebara miljötillståndsprocesser och tillgång till fossilfri el kommer dock inte som en överraskning för den som följt industrifrågor det senaste decenniet.

Industrins klimatnytta

Industrins omställning går fortare än planerat. Bara teknikskiftet inom ståltillverkningen kommer att minska utsläppen med cirka 10 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Gruvindustrin planerar att skala upp utvinningen av mineral och metall från gruvavfall som visar på potentialen att tillvarata resurser. Världens första klimatneutrala cementfabrik planeras på Gotland. Inom kemiindustrin planeras produktion av grön metanol. Med aktivt skogsbruk och förnybara produkter bidrar skogsnäringen redan i dag med klimatnytta, en nytta som ökar med en ytterligare ökad bioekonomi. Planerna beräknas skapa tiotusentals nya jobb samtidigt som de totala koldioxidutsläppen sänks.

Den elektrifieringsstrategi som regeringen nyligen presenterat bör genomföras skyndsamt.

Men det är inte bara i Sverige som industrins klimatnytta sker. Det i princip helt fossilfria elsystemet i Sverige gör det möjligt för svensk industri att skapa klimatsmarta produkter som går på export. Enligt en analys utförd av Material Economics bidrar svensk exportindustri årligen till en klimatnytta motsvarande 26 miljoner ton koldioxid per år. Det är en nytta som med ökad elektrifiering och snabbare tillståndsprocesser för våra industrier kommer att öka betydligt. Men osäkerheterna kring den faktiskt tillgängliga elkraften och överföringskapaciteten inom Sverige tillsammans med långdragna tillståndsprocesser är de största hindren vi ser för industrins omställning och en fortsatt stark konkurrenskraft.

Krävs politiskt mod

Branschernas klimatfärdplaner och företagens uttalade strategier visar vilka enorma möjligheter Sverige och svensk industri har att lyckas med omställningen. Nu krävs beslutsamhet och politiskt mod, och vi vill att politiken snarast levererar på följande områden:

  1. Förenkla och förkorta miljötillståndsprocesserna. Åtgärder som kan vidtas på kort sikt är exempelvis att se till att ändringstillstånd blir huvudregel för befintliga verksamheter och att domstolarna blir tydligare i sin processledning. Enklare och mindre viktiga delar av processen bör hänvisas till tillsynen. I dag blir prövningarna ofta utdragna i tid och alltför omfattande med önskemål om ytterligare underlag under processens gång. Svåra målkonflikter inom miljöområdet måste hanteras av politikerna, inte av myndigheter och domstolar i enskilda ärenden.
  2. Den elektrifieringsstrategi som regeringen nyligen presenterat bör genomföras skyndsamt. Tidpunkter och ansvar för de olika åtgärderna behöver preciseras, och angelägenheten i att få till ett fossilfritt elsystem som kan möta en fördubblad användning till 2045 måste genomsyra hela samhällsapparaten. Det är viktigt att målet om att halvera ledtiderna för utbyggnaden av elnätet infrias snarast eftersom begränsningarna försenar industrins utveckling. Vi anser också att det är olyckligt att planeringsmålet om en fördubblad elanvändning inte är uttalat i strategin.
  3. Stärk industrins konkurrensförutsättningar. Regeringen bör snarast se till att kompensera industrin för den elprispåverkan som handeln med utsläppsrätter ger. Sverige är i dag ett av få länder i EU som inte kompenserar industrin för detta, trots att ETS-direktivet ger den möjligheten. Det skulle bidra till att upprätthålla konkurrenskraften och öka möjligheterna till en snabb elektrifiering.
  4. Stå upp för svensk industri i förhandlingarna i EU. Sverige måste stå upp för det som är viktigt för industrins förutsättningar i de frågor som är aktuella på EU-nivå och driva på för att skapa rätt förutsättningar. Kriget i Ukraina har skapat ytterligare osäkerhet kring framtidens energi- och råvaruförsörjning. Våra branscher kommer vara avgörande i att minska beroendet av rysk olja, gas och råvaror och för att nå klimatmålen. Samtidigt är Sveriges möjligheter att utveckla industrin helt avhängigt de beslut som fattas i EU.

I höst är det val till riksdagen. Höjda kostnader och långdragna processer för tillstånd för verksamhetsutvecklingen är ett hinder för industrins arbete att minska klimatpåverkan och modernisera svensk industri. Det gäller både kommande satsningar och redan existerande industri.

Sveriges politiker måste leverera reformer som säkrar elförsörjningen i alla delar av landet och skapar de effektiva och ändamålsenliga tillståndsprocesser som industrin behöver. Först då kan vi kan nå målet om nettonollutsläpp.


E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget