Hundratusentals kan få mer i elstöd än de betalt för elen

Debatten om huruvida det är rätt att sekretessbelägga utbetalningen av högkostnadsskyddet till hushåll i Sverige går för tillfället hårt fram.

– Vilka är det ni vill skydda med det här förslaget, frågar sig C-företrädaren Elisabeth Thand Ringqvist i en debatt i Aktuellt, som KU-anmält energiminister Ebba Busch för hanteringen av ärendet.   

– Jag skulle vilja ställa motfrågan: Vad är det som gör att du vill veta vad grannen har för elförbrukning, svarar Camilla Brodin, energipolitisk talesperson och gruppledare för KD.

Vilka är det ni vill skydda med det här förslaget

Elisabeth Thand Ringqvist, Näringspolitisk talesperson C

Nästa vecka planeras förslaget att röstas igenom i riksdagen. Och även om oppositionen, Lagrådet och remissinstanserna är mycket kritiska till beredningen av lagförslaget om att belägga uppgifterna med 20 års sekretess, så är de två partiföreträdarna båda överens om den modell som annars valts för utbetalning av stödet.

Detta bland annat då en behovsprövning anses leda till ett ”administrativt monster”.

Men samtidigt är den legala grunden för utbetalning av stödet att det ska gå till de som behöver stödet, de ”särskilt drabbade” elanvändarna.

I den tolkning som gjorts i Sverige baseras gränsdragningen på att snittpriserna ska ha legat över 75 öre per kilowatttimme, vilket föranlett att elområde tre och fyra omfattas av det första stödet som nu planeras att betalas ut under februari och mars månad.

Men modellen innebär samtidigt att uppskattningsvis omkring 100 000 elkunder, med avtalspriser under de planerade stödbeloppen på 50 och 79 öre kilowattimmen, kan få mer i stöd än de betalt totalt för elhandeln. Det visar uppgifter som Altinget fått fram via SCB och Energimarknadsinspektionen. Totalt omfattas uppskattningsvis 4,3 miljoner kunder av det första stödet till hushållen.