Här är årets mest lästa debatter på Altinget Arbetsmarknad

Ålderism, arbetskraftsbrist och permanenta uppehållstillstånd för utländska forskare. Här är några av årets mest lästa debattartiklar på Altinget Arbetsmarknad. 

Årets mest lästa debattartiklar på Altinget Arbetsmarknad.
Årets mest lästa debattartiklar på Altinget Arbetsmarknad.Foto: Rob Lambert/Unsplash
Anton Säll

Under ett år där både pensionerna debatterats och arbetskraftsbristen i storstadsregionerna har diskuterats har också debatten på Altinget Arbetsmarknad varit både högljudd och livlig. 

PRO lanserade i mars en namninsamling för att höja de allmänna pensionerna. Detta utspel kom efter vårens debatt om den höjda garantipensionen som förhandlades fram efter krav från Vänsterpartiet.

”Den genomsnittliga allmänna pensionen för kvinnor är knappt 12 000 kronor före skatt och för män är den ett par tusen kronor högre. Det är inga höga pensioner och faktum är att många nyblivna pensionärer i dag får ut mindre än hälften av den lön de tidigare haft i inkomstpension. Det är helt orimligt”, skrev PRO i sin debattartikel som blev en av årets mest lästa.

Ledarna fokuserade på arbetsmarknadens äldre anställda när ordförande Andres Miller skrev att ålderismen på arbetsmarknaden är kostsam och något som vi inte har råd med. 

Kompetensbristen

Ett återkommande ämne på Altinget Arbetsmarknads debattsida är jobbmatchningen. Många regioner och företag skriker efter kvalificerad arbetskraft medan arbetslösheten bland lågutbildade fortsätter att ligga på höga nivåer i Sverige. Det här är inte hållbart, menar flera debattörer. Ann-Therése Enarsson som är vd Futurion, och Lars Sjöström som är ordförande för Swedish Jobtech att regeringen måste ta tag i problematiken.

Stockholms handelskammare skrev tillsammans med Unionen om att arbetskraftsbristen i Stockholm inte bara är ett regionalt problem, utan lika mycket ett nationellt problem.

Även andra debattörer var inne på samma ämne.

”Det råder ofta ett glapp mellan den kunskap som lärs ut genom det formella lärandet och den kunskap som efterfrågas hos arbetsgivaren. Därför väljer många arbetsgivare att själva utbilda sin personal eftersom innehållet i en yrkesutbildning inte räcker till”, skrev Per Nordenstam, vd för arbetsgivarorganisationen Sobona.

Göran Arrius på Saco och Sanna Wolf på SULF vill att utländska forskare och doktorander ska få permanenta uppehållstillstånd. Utan en sådan lösning tappar Sverige i attraktionskraft, menade debattörerna. Andra debattörer fokuserade på utbildningens roll.

”Från industrin har vi under många år arbetat för att stärka kopplingen mellan arbetsmarknad och utbildningsutbud samt för att den som gått ett yrkesprogram på gymnasiet också ska få högskolebehörighet Nu har riksdagen ett gyllene läge att stärka den svenska industrin”, skrev företrädare för arbetsgivare och fack inom industrin.

Ekonomiska villkor och rättigheter

TCO krävde bättre trygghet för alla egenföretagare i landet. 

”Egenföretagandet kommer sannolikt att öka i Sverige till följd av de nya möjligheterna till distansarbete. Men pandemin har visat på flera brister i försäkringssystemen som gör att de med eget företag ofta hamnar i kläm”, skrev TCO:s ordförande Therese Svanström. Attention ville fokusera på NPF-personers situation på arbetsmarknaden när man presenterade en undersökning som visade att 69 procent upplever sin diagnos som en nackdel på jobbet.

Nämnda personer

Therese Svanström

Ordförande TCO
Fil.kand. i statsvetenskap (Örebro uni. 1997)

Andreas Miller

Förbundsordförande Ledarna

Mikael Damberg

Riksdagsledamot (S), vice ordförande i finansutskottet
Förvaltningslinjen (Stockholms uni., 2000)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00