"Det ska bli skönt att slippa utsattheten"

– När något inte fungerar i kommun eller landsting, då ringer folk till Socialstyrelsen eller till departementet och frågar "hur kan ni tillåta detta?". När man försöker förklara, då tycker de att man kryper undan ansvaret, säger Lars-Erik Holm som är förvånad över hur många – och syftar främst på den samlade mediekåren – som inte förstår ansvarsfördelningen mellan landstingen och staten när det kommer till sjukvården.

– Men de är inte intresserade, de vill ha en minister eller en generaldirektör som står till svars, säger han.

När Lars-Erik Holm blir pensionär i oktober är det efter 19 år som generaldirektör i staten, varav de senaste nio åren vid Socialstyrelsen. Han funderar på att studera språk, kanske latin. Och han ser fram emot att rå över sin egen tid.

– Det ska bli skönt att slippa utsattheten. Den här myndighetschefstjänsten är oerhört utsatt. Socialstyrelsen hanterar så många frågor som är medialt intressanta och som ligger nära politikens huvudströmfåra, säger Lars-Erik Holm.

Dags att lämna över

Den här myndighetschefstjänsten är oerhört utsatt. 

Lars-Erik Holm om uppdraget som generaldirektör för Socialstyrelsen

Förordnandet sträcker sig egentligen till mars 2016, men han väljer att gå i förtid av hänsyn till myndigheten. Den omstöpning av rikets vårdmyndigheter som socialminister Göran Hägglund (KD) inledde år 2009 är på väg att gå i hamn.

– Det är rätt tid på Socialstyrelsen att jag lämnar nu. Hela den här myndighetsomstöpningen som vi har krattat manegen för, med Socialstyrelsens roll som träder i kraft den första juli år. Då blir den en konstig signal om det leds av någon som ska sluta, när vi börjar. Det behövs någon som kan peka framåt.

De senaste sex åren har varit händelserika. Statens folkhälsoinstitut och Smittskyddsinstitutet har lagts ned. Socialstyrelsen har avlövats en del av sitt ansvar, men står kvar. Nu flankerad av de tre nya myndigheterna: Folkhälsomyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg och Myndigheten för vårdanalys. Hädanefter ska vårdmyndigheterna tala med en tunga, vilket inte alltid har varit fallet tidigare.

– Det har hänt att olika myndigheter har gett olika rekommendationer. Men det har framför allt varit för mycket parallellkör, för mycket som har varit dåligt synkat i tid. En myndighet kommer med något, men som borde ha väntat på något annat. Och så vidare, säger Lars-Erik Holm.

Socialstyrelsen ska bli nav för kunskap

Socialstyrelsens uppgift ska vara att utgöra det "tydliga navet i kunskapsstyrningen mot landsting och kommuner". Det ska finnas en enda författningssamling för vård och omsorg, allt ska finnas samlat hos Socialstyrelsen.

– Det här är ett nytt sätt att arbeta för myndigheterna och det kommer att kräva en hel del engagemang, säger Lars-Erik Holm.

– Den här utvecklingsresan som Socialstyrelsen har framför sig, den förtjänar en ny ledning. Det ligger ett slags signalvärde i det.

Göran Hägglund har efterträtts av sjukvårdsminister Gabriel Wikström, men hur mycket kan man egentligen göra åt vården som sjukvårdsminister?

– Det är det som är intressant. Vad svenska folket tror att en sjukvårdsminister kan åstadkomma stämmer ju inte överens med verkligheten. Det stora ansvaret för hälso- och sjukvården har landstingen.

Vad tänkte du när Göran Hägglund under valrörelsen gick ut och ville lägga ner landstingen och förstatliga sjukvården?

– Det var intressant, tycker jag. Vi har 21 huvudmän som gör saker och ting på sitt sätt. Hittills har man varit för dåliga på att samordna sig. Det är för mycket kan själv och vill själv, säger Lars-Erik Holm som önskade att fler stora investeringar satsades på gemensamma lösningar.

– Men det är inte säkert att det skulle bli bättre om staten skulle vara huvudman. Jag tror vi behöver ett fåtal handlingskraftiga regioner, säger Lars-Erik Holm och suckar lätt över att den förra regeringen lät Jämtland och Gotland bli regioner.

– Ska man få handlingskraft så är det regionerna man bör titta på. Men här får tusen blommor blomma. Jag tror inte vi kommer få se en tydlig regionindelning det kommande decenniet. Jag är luttrad.

Logiskt att riktlinjer inte blir lag

I regeringsförklaringen lovade statsminister Stefan Löfven att dagens nationella riktlinjer, som Socialstyrelsen tar fram för sjukvården på vissa områden, ska bli obligatoriska. Ett löfte som Gabriel Wikström har backat från sedan dess, ett steg bakåt som inte är helt oväntat, enligt Lars-Erik Holm.

– Om man skulle göra dem obligatoriska, då tar staten över ansvaret. Då kommer finansieringsprincipen som ett brev på posten. Jag tror det kan vara en orsak till att man inte vill göra dem obligatoriska, säger han.

Kvaliteten på vården i Sverige är bra. Så lyder den sammanfattande bedömningen från Socialstyrelsens generaldirektör. Vården är inte så likvärdig över landet som den borde vara och tillgängligheten är ett problem.

– Bara man kommer till, så är vården bra, säger Lars-Erik Holm.

Det basala glöms bort

Paradoxalt nog så är det det som kan tyckas enklast, som är eftersatt.

– Mycket av den basala omvårdnaden har fått stå tillbaka för den högteknologiska utvecklingen. Det är inte lika spännande att förebygga trycksår som att vara i frontlinjen för högteknologisk vård.

Städning är ett motsvarande viktigt område som har hamnat ur fokus.

– Jag tror att man till exempel skulle kunna insourca städverksamheten igen och låta det bli en del av sjukvårdsuppdraget. Det är nödvändigt om vi ska komma tillrätta med riskmiljöerna som finns och den bekymmersamma utvecklingen vi har med antibiotikaresistens. Vi måste höja statusen på städningen och se den som en viktig del av omvårdnaden.

– Där kanske man skulle ge ut lite riktlinjer, säger han med ett kort skratt.

Myndighet med mörkt förflutet

Socialstyrelsens har en mörk historia, dess föregångare har varit en aktiv hand i den statliga antiziganismen och hindrat judar från att komma in i landet under andra världskriget. Enligt Lars-Erik Holm är det viktigt för myndighetens anställda att känna till historien, för att förstå allvaret i sin roll som beskyddare för de röstsvaga i dagens Sverige.

Under Lars-Erik Holms tid som generaldirektör har han rensat bort diagnoserna transvetism, fetischism och sadomasochism ur sjukdomskatalogen. När han inledningstalade vid Stockholm Pride år 2010 utropade han "Tack Barbro!" som en hälsning till sin företrädare Barbro Westerholm (i dag riksdagsledamot för Folkpartiet) som avskaffade sjukdomsstämpeln på homosexualitet år 1979.

I talet hoppades han att kravet på sterilisering för dem som byter kön snart skulle avskaffas av riksdagen. Vilket också skedde tre år senare.

– Jag tror inte vi hade varit där i dag om inte vi på Socialstyrelsen hade gjort vår utredning. Det är jag jätteglad att vi har medverkat till. För oss handlar väldigt mycket om att göra skillnad för dem som är röstsvaga. Det kan vara stora grupper, som personer med demens, men det kan vara lika viktigt för små grupper, som personer som vill byta kön, säger han.

När samhället omhändertar barn

Omhändertagna barn är en annan röstsvag grupp där Socialstyrelsen har försökt att komma åt allvarliga brister, med hjälp av myndighetens mest klassiska vapen: föreskrifter.

– Det går väldigt illa för de barnen som samhället omhändertar. Framföra allt beror det på att samhället inte har sett sin del i detta. Man kan inte placera barn och sen bara släppa kontrollen, inte säkerställa att kontakten mellan skolan, socialtjänsten, vården och tandvården fungerar, säger Lars-Erik Holm och betonar att myndigheterna måste bli bättre på att samverka kring de barn som samhället har tagit över ansvaret för.

– De har varit missgynnade på alla sätt de här barnen, säger han.