Hallengren vill se vägledning mot rasism i vården

Som Altinget tidigare rapporterat har en offentlig debatt om problem med diskriminering och rasism blossat upp inom hälso- och sjukvården, efter en granskning i Dagens nyheter som visade att vårdgivare tillåter diskriminerande och rasistiska önskemål från patienter.

– Det var ingen som var jätteöverraskad över vad DN:s granskning visade. Det finns en strukturell diskriminering och till viss del rasism i samhället, och detta speglas även i vården, säger socialminister Lena Hallengren (S) till Altinget.

Dialogmöte med vårdaktörer

Under onsdagen hade socialministern tillsammans med jämställdhetsminister Märta Stenevi (MP) ett dialogmöte med Kommunal, Vårdförbundet, Läkarförbundet, Tandläkarförbundet, Sveriges Kommuner och Regioner och Vårdföretagarna för att prata om hur vårdgivare och arbetsgivare arbetar för att motverka diskriminering av anställda.

En viktig skillnad är om man talar om fast läkarkontakt, eller om patienten söker akut- eller specialistvård.

– Det framkom att det ibland kan vara svårt för vårdgivaren att avgöra hur man ska göra vid en patientförfrågan, beroende på om den uppkommer kring exempelvis primärsjukvård, akutsjukvård eller äldreomsorg, säger Lena Hallengren.

– I primärvården får man välja läkare som fast vårdkontakt. Men man måste fundera över vad valen grundar sig på.

Hur tycker du att en vårdgivare ska agera om en patient kräver att få välja läkare eller vårdpersonal utifrån hudfärg?

– En arbetsgivare och en vårdgivare måste fundera över, är det uppenbart varför någon väljer en viss läkare? Det låter som att det skulle handla om att man vill välja en särskild läkare inom primärvården.

– Det fanns också exempel som var mer tydliga där man faktiskt inte vill ha en viss specialistläkare för att den har fel hudfärg. Då måste man ta den diskussionen, därför att det är alltid kompetens som har gjort att vårdgivaren har anställt sin personal. Då måste man göra sitt yttersta för att få patienten att förstå att det är så man får vård.

Svår gränsdragning

Socialministern är öppen med att gränsdragningen mellan patientens rätt att välja läkare och vårdgivarens skyldighet att möta upp patientens behov – men samtidigt inte diskriminera sina anställda – är svår.

Det är svårt att säga exakt var gränsen går. Men man får inte diskriminera vare sig personal eller patienter.

– Det är svårt att säga exakt var gränsen går. Men man får inte diskriminera vare sig personal eller patienter. Och vi är i stort behov av all personal som utbildat sig inom vård- och omsorg, säger hon, och påpekar att en stor andel av de specialiserade läkarna i Sverige har en utländsk examen.

– En viktig skillnad är om man talar om fast läkarkontakt, eller om patienten söker akut- eller specialistvård.

Utbildning och vägledning

Enligt Hallengren ser vårdaktörerna ett behov av utbildning och vägledning i hur vårdgivaren kan hantera känsliga situationer där personal riskerar att bli diskriminerad.

– Vi resonerade kring allas ansvar i detta och behovet av eventuell utbildning för att lära sig hur man kan agera i svåra situationer. Och om det går att ta fram någon sorts vägledning som vårdpersonal kan använda sig i vardagen när man står där och ska försöka möta olika situationer, säger hon.

Pågående diskrimineringsöversyn

Lena Hallengren understryker att regeringen har ett pågående arbete kring diskrimineringsfrågan.

– Det pågår en översyn av hela diskrimineringslagstiftningen som handlar om att underlätta så att det inte ska dröja lika länge i olika typer av anmälningsärenden som gäller diskriminering.

– Vi har en diskrimineringslagstiftning för att den ska följas. Det är aldrig acceptabelt att bryta mot lagen, oavsett om man diskrimineras på grund av kön eller hudfärg.

Fast vårdkontakt

Lena Hallengren påminner om en annan lagstiftning, nämligen propositionen 2019/20:164 Inriktningen för en nära och tillgänglig vård – en primärvårdsreform, som innebär att hälso- och sjukvårdslagen har ändrats i linje med januariavtalet och trädde ikraft från och med 1 juli.

– Den handlar också om rätten till fast läkarkontakt, något vi arbetat väldigt hårt med. Den ska på olika sätt göra det möjligt för en patient att välja en vårdcentral och läkare som man har förtroende för, säger hon.