Hallå där Malin Grape – Hur stoppar vi antibiotikaresistensen?

Antibiotikaresistensen, eller antimikrobiell resistens (AMR), ökar i världen, och i många länder är kunskapen om användning och resistens låg. Malin Grape, Folkhälsomyndigheten, är utsedd av regeringen till Sveriges AMR-ambassadör.

Malin Grape arbetar som enhetschef och biträdande avdelningschef på Folkhälsomyndigheten.
Malin Grape arbetar som enhetschef och biträdande avdelningschef på Folkhälsomyndigheten.Foto: Folkhälsomyndigheten
Marie Lundahl

Hur allvarligt är läget för antibiotikaresistens i Sverige och i världen?

– Det är allvarligt och en viktig framtidsfråga. I Sverige är läget för tillfället ganska bra. Vi har dels jobbat med frågan länge jämfört med många andra länder, men framför allt har vi bra förutsättningar att jobba med en ansvarsfull användning av antibiotika och att förebygga infektioner.

– Men tittar man globalt finns det flera länder där utvecklingen snabbt går åt fel håll med en ökande resistensutveckling, och en omfattande antibiotikaanvändning vilket i många fall är en onödig användning.

– Dessutom saknas kunskap och data i många delar av världen, och det kan saknas labbkapacitet så att man inte kan testa så mycket. Då blir det naturligtvis svårt att få syn på problemet och vad man kan göra för att förbättra läget.

Vilken bakgrund har du?

– Jag har engagerat mig länge i frågan, redan under min forskningsperiod disputerade jag inom antibiotikaresistens, och jag jobbade både med resistens och internationella samarbeten.

– Fram till nu har jag varit enhetschef och biträdande avdelningschef på avdelningen för smittskydd och hälsoskydd hos Folkhälsomyndigheten. Jag har jobbat med frågan under en lång tid, både på Folkhälsomyndigheten men också på det tidigare Smittskyddsinstitutet, och innan dess.

Hur ska du jobba som AMR-ambassadör?

– Tanken är att den här tjänsten ska förstärka det arbete som redan pågår. AMR-arbetet är en väldigt viktig fråga och Sverige har en lång erfarenhet av att jobba med AMR nationellt men också på den internationella arenan.

Vad behöver göras framåt, och hur bråttom är det?

– Det är en oerhört komplex fråga. Det behöver göras mycket och det behöver göras samlat. Det handlar dels om om användning av antibiotika. Men det handlar också om grundläggande saker som rent vatten och möjlighet att förebygga infektioner och hindra spridning av resistenta bakterier.

– Det behövs också forskning och innovation för att få fram nya antibiotika. Det är ett stort bekymmer, det är över 30 år sedan det kom ett helt nytt antibiotikum.

Nämnda personer

Malin Grape

Enhetschef och biträdande avdelningschef för smittskydd och hälsoskydd hos Folkhälsomyndigheten.

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00