"Hårt arbete kan få Corsia i luften"

Av: Fredrik Kämpfe
branschchef Svenska Flygbranschen

Flygbranschen vet mycket väl att klimatfrågan är helt central för flygets fortsatta tillväxt. Därför satte man redan 2008 ett globalt klimatmål: Att halvera sina nettoutsläpp av koldioxid fram till 2050 jämfört med 2005 års nivå. Det är mycket ambitiösa mål eftersom det internationella flyget förväntas öka i väsentligt under samma period, kanske fördubblas. Utsläppen ska minskas med hjälp av en strategi bestående av fyra pelare: ny teknik, effektiv drift, förbättrad infrastruktur och en global marknadsbaserad insats för att uppfylla resterande utsläppsgap. CORSIA, Carbon Offsetting and Reduction Scheme for International Aviation, är den internationella insats staterna och EU redan enats om inom ICAO, flygets FN.

Lövins bild behöver förtydligas

Lövin har rätt när hon beskriver (SvD 21/11) att allt EU-flyg redan ingår i EU:s utsläppshandelssystem EU-ETS och att EU-kommissionen nyligen föreslagit medlemsstaterna att meddela till ICAO att man inte ännu kan säga ’ja’ till CORSIA. Men bilden läsaren får av Lövin angående bakgrunden till kommissionens agerande måste förtydligas anser vi.

Till att börja med står EU och medlemsstaterna eniga i sitt starka stöd till CORSIA. Det framgår tydligt av kommissionens förslag till rådet. Det är vidare inte alls så att kommissionen rekommenderat medlemsstaterna att anmäla någon form av permanent avvikelse från CORSIA och att medlemsländerna bestämt att flyget för alltid ska ingå i EU-ETS som Isabella Lövin synes påstå.

EU tar inte ställning i sakfrågan

På intet sätt finns stor enighet inom EU:s länder att flyget fortsatt ska ingå i EU-ETS. Det man är eniga om är att flyget, precis som andra branscher, måste jobba hårt för att minska sin klimatpåverkan.

Vad EU-kommissionen kommit fram till efter en noggrann analys är att som EU-ETS-lagstiftningen är utformad måste EU utvärdera CORSIA:s effektivitet innan EU kan fatta ett slutgiltigt beslut om flygets vara eller icke vara i EU-ETS. Man tar alltså inte alls ställning i sakfrågan än. Sedan är det grundläggande EU-juridik när kommissionen i samma yttrande även konstaterar att medlemsstaterna dessutom är förhindrade att ta individuell ställning i en internationell organisation på ett område där EU utövat sin lagstiftningskompetens. När det gäller CORSIA måste länderna alltså följa den gemensamma EU linjen. På intet sätt finns stor enighet inom EU:s länder att flyget fortsatt ska ingå i EU-ETS. Det man är eniga om är att flyget, precis som andra branscher, måste jobba hårt för att minska sin klimatpåverkan.

Oro inför EU:s vägval

Flyget arbetar därför för ett starkt CORSIA och räknar med att EU och staterna gör detsamma. När principerna för CORSIA beslutades 2016 beskrev EU överenskommelsen som en ”historisk milstolpe” och ”frukten av EUs beslutsamhet att nå en global lösning”. Just nu följer resten av världen noga utvecklingen inom EU när det gäller flyg och klimat: Det finns en oro att CORSIA-arbetet allvarligt försvagas eller helt sätts ur spel om EU plötsligt lämnar samarbetet och/eller istället beslutar om helt andra klimatåtgärder.

Nationella eller regionala åtgärder räcker inte eftersom flyget är globalt och behöver globala regelverk att förhålla sig till. Vi har nu en unik chans att efter många års hårt arbete äntligen få CORSIA i luften. Sverige och andra länder i EU som delar våra klimatambitioner gör därför bäst i att visa sitt stöd för CORSIA.

Risk för minskat globalt inflytande

Om EU avbryter sitt stöd för CORSIA och riktar in sig på enbart egna åtgärder behåller EU visserligen kontrollen över sin egen process men kan enbart agera regionalt och man får avsevärt mindre inflytande över den globala klimatpolitiken inom ICAO. Samtidigt är risken att stora utsläppsländer omvärderar sitt eget deltagande i CORSIA. Det vore väldigt olyckligt.