Men utredaren Elisabet Falemo föreslår samtidigt en ny undergrupp av viktiga områden som kan skyddas – där bostadsförsörjning ingår. Geografiskt viktiga områden för bostadsförsörjningen bör inte kunna klassas som riksintressen, däremot som "områden av väsentligt allmänt intresse".

Elisabet Falemo har gjort en översyn av riksintressena för att avgöra om de motsvarar de behov som finns, och hon föreslår alltså att begreppet riksintresse kompletteras med "område av väsentligt allmänt intresse".

Begreppet skulle innebära en något svagare status än de områden som utses till riksintressen av myndigheter eller av riksdagen. I dag är det antingen riksdagen som anger riksintresseområden, enligt Miljöbalkens fjärde kapitel, eller någon av de tolv utsedda myndigheterna, enligt Miljöbalkens tredje kapitel. Anledningen till att ett område pekas ut kan vara för att det ska bevaras eller för att det är viktigt för exploatering.

Bostadsförsörjning och klimatanpassning

Ett område enligt det nya begreppet, av väsentligt allmänt intresse, skulle även en länsstyrelse eller kommun kunna peka ut, enligt utredarens förslag. Förutom bostadsförsörjning, föreslås även hänsyn till näringslivsutveckling, regional tillväxt, värdefulla strukturer för ekologiska samband och klimatåtgärder kunna göra att ett område klassas som område av väsentligt allmänt intresse.

Enligt den drygt 500 sidor långa utredningen ska alla dagens områden av riksintresse, enligt tredje kapitlet i Miljöbalken, omprövas efter att regeringen fastställt nya kriterier. En grundvattenförekomst tillfogas till listan över områden som kan pekas ut som riksintresse.

Nytt digitalt register

De nya områdena ska föras in i ett nationellt digitalt register. Därefter inleds kommunernas arbete med att se över sina översiktsplaner och ange hur de tar hänsyn till de utpekade områdena i sin planering.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. Senast 2024 ska arbetet ute i kommunerna vara klart.