Debatt

Glöm inte bort idrottsrörelsen som civilsamhällesorganisation

Det förs dialoger om samverkan mellan polis, socialtjänst och skola i kommunerna. Men idrottsrörelsen som civilsamhällesorganisation med våra 19 000 idrottsföreningar över hela landet glöms ofta bort, skriver Björn Eriksson och Stefan Bergh, ordförande respektive generalsekreterare i Riksidrottsförbundet.

Vi vill bidra till att skapa en gemenskap och framtidstro i samhällets alla delar, skriver Björn Eriksson och Stefan Bergh, Riksidrottsförbundet. 
Vi vill bidra till att skapa en gemenskap och framtidstro i samhällets alla delar, skriver Björn Eriksson och Stefan Bergh, Riksidrottsförbundet.  Foto: Pressbild RF
Björn Eriksson
Stefan Bergh
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Föreningsidrotten är viktig för sammanhållning, demokrati och som mötesplats genom sin gemenskap över köns­, ålders, etniska, kultur­ella och socioekonomiska gränser. Det är glädjen och gemenskapen i gruppen eller laget, utmaningen och nerven i tävlingen och känslan att spränga sina gränser som gör att idrott engagerar så många.

Det förs dialoger om samverkan mellan polis, socialtjänst och skola i kommunerna. Men idrottsrörelsen som civilsamhällesorganisation med våra 19 000 idrottsföreningar över hela landet glöms ofta bort.  

I Sydsvenskan skrev Heike Erkers, förbundsordförande Akademikerförbundet SSR nyligen om hur forskning visar att förebyggande arbete är samhällsekonomiskt lönsamt. Och under veckan i Almedalen presenterade Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, en rapport som visar att förebyggande satsningar som håller unga borta från kriminalitet betalar sig själva. En gängkriminell kostar samhället 23 miljoner kronor.

Glöm inte oss i civilsamhället

Det förs dialoger om samverkan mellan polis, socialtjänst och skola i kommunerna. Men idrottsrörelsen som civilsamhällesorganisation med våra 19 000 idrottsföreningar över hela landet glöms ofta bort.

Idrottsrörelsen är och kan vara en ännu större kraft där vi i samverkan med andra kan bidra till ett mer inkluderande samhälle. Då krävs att politiken ser att en meningsfull fritid och att vara en del av en idrottsförening och dess gemenskap är brottsförebyggande och bidrar till att bygga broar i stället för murar. Politiken behöver prata om och komma med förslag och satsningar på brottsförebyggande insatser där idrottsrörelsen tillsammans med andra kan göra mer. 

Vi vill bidra till att skapa en gemenskap och framtidstro i samhällets alla delar och därigenom möjliggöra goda uppväxtvillkor för alla barn och ung­domar och bidra till god hälsa genom livets alla faser. För att idrotten ska kunna göra det krävs att idrotts­rörelsen får de förutsättningar som behövs. Fler och bättre idrottsytor behövs nära för att alla ska kunna vara med och för att idrottsföreningen ska kunna fortsätta bedriva sin verksamhet.

Vi behöver långsiktighet

Ett långsiktigt ekonomiskt stöd för att laga revorna, som fortfarande ligger som mörka moln över idrottsrörelsen, krävs för att idrottsledare och förtroendevalda som lägger timma efter timma av sin fritid ska kunna andas ut och lita på att de också kan planera, arbeta och engagera sig långsiktigt.

Det krävs långsiktighet för att Riksidrottsförbundets medlemsförbund ska klara att återrekrytera aktiva, domare, funktionärer och ledare som slutat under pandemiåren.

Vi vet att föreningsidrotten gör befolkningen mer aktiv, minskar stillasittandet och bidrar till att minska hälsoklyftorna. Vi vet att föreningsidrotten skapar nätverk och bygger broar över gränser, att gemenskapen och tillhörigheten skapar ett skydd mot psykisk ohälsa. Forskaren Ola Segnestam Larsson har försökt mäta idrottsrörelsens ideella insatser i pengar. Det motsvarar mer än 20 miljarder kronor. Till det ska läggas minskade kostnader för ohälsa, brottslighet och så vidare.

Men också det som kanske är allra svårast att mäta: idrotten som ett samhällskitt. 

Ge idrotten bästa möjliga förutsättningar

Idrottsrörelsen med 3,3 miljoner medlemmar och närmare 800 000 ideella ledare kan om vi ges bästa förutsättningar att fortsätta bedriva och utveckla idrotten långsiktigt, nå ännu fler och behålla fler ungdomar i verksamheten och vara en stark och kraftfull motor som med glädje, rörelse och gemenskap är med och bidrar till utvecklingen för ett Sverige som håller ihop i både landsbygder och städer.

Att ge idrottsrörelsen goda och långsiktiga förutsättningar måste ses som en investering som ger mångfalt tillbaka – inte en kostnad.

Nämnda personer

Björn Eriksson

Ordförande Riksidrottsförbundet, ordförande Kontantupproret
Civilekonom (Handelshögskolan i Stockholm, 1968), hedersdoktor Linköpings universitet

Stefan Bergh

Styrelseordförande Marie Cederschiöld högskola, generalsekreterare Riksidrottsförbundet

    E-post Politik på allvar

    Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget