Generaldirektör: Starkare incitament krävs för att svensk forskning ska nå ut till fler

För forskare är det självklart att tillgängliggöra sina resultat så öppet och brett som möjligt. Tillgängliggörande är dock inte en garanti för att forskningsresultaten kommer samhället till nytta. Vi menar att det krävs åtgärder för att garantera att svensk forskning leder till största möjliga nytta för det stora flertalet i samhället.

Kunskap måste tillämpas

Att tillgängliggöra forskningsresultat är en nyckelkomponent i det som inom forskarvärlden kallas meriteringssystemet: ju fler publiceringar i välrenommerade tidskrifter och ju fler gånger dessa citeras, desto högre meritering för den enskilda forskaren. Högre meritering kan innebära bättre chanser att sökta forskningsanslag beviljas. Det finns således starka incitament för forskare på individnivå att publicera sina resultat.

Patent- och registreringsverket hör till de som anser att publicering av forskningsresultat inte ensamt är tillräckligt för att lärosätena ska anses ha fullgjort uppgiften att verka för att kunskapen kommer till nytta. Publicering gör visserligen kunskapen allmänt tillgänglig, men för att kunskap ska komma samhället till nytta behöver en positiv förändring av samhället åstadkommas genom tillämpning av kunskapen. Det kan handla om nya metoder i vård, skola, omsorg, nya tekniska lösningar eller tjänsteinnovationer och mycket mer. Inte minst kan ny kunskap leda till lösningar på våra stora utmaningar, så som klimatförändringar, geopolitiska hot och fattigdom.

Låt forskning komma till nytta

För att vi ska förflytta oss från enbart tillgängliggörande till nyttiggörande föreslår Patent- och registreringsverket en översyn av incitamenten för både forskare och lärosäten. Vår ståndpunkt är att forskarkarriären ska gynnas av att ens forskning kommer till nytta i samhället och att lärosäten som åstadkommer innovation ska premieras vid anslagstilldelning.

För att vi ska förflytta oss från enbart tillgängliggörande till nyttiggörande föreslår Patent- och registreringsverket en översyn av incitamenten för både forskare och lärosäten.

Inom innovationsstödet på svenska lärosäten prövas för närvarande olika modeller för hur man kan göra det mer attraktivt för forskare att på olika sätt bidra till genomslag för sin forskning. Vilken modell som passar beror både på karaktären hos forskningen och på forskarens personliga inställning och förutsättningar. Behovet av forskarens engagemang kan vara olika stort för olika typer av forskningsresultat och vissa forskare vill utvecklas till entreprenörer medan andra vill fördjupa sig i forskning.

Utarbeta ny policy

Nyttiggörandet kan ske genom start-ups, där forskaren kan spela olika stor roll, eller genom forskningssamverkan med industrin. Gemensamt för modellerna är att man avtalar med forskaren om vilken part som ska ha rätt att göra vad med forskningsresultaten.

Vissa, men långt ifrån alla, lärosäten i Sverige har utarbetat policyer för hur kunskapen, de immateriella tillgångarna, inklusive forskningsresultat, som skapas vid lärosätet ska hanteras. Modeller för avtal om rättigheter mellan forskare och lärosäte är ett exempel på vad en sådan policy ska omfatta. Ett annat exempel är principer för hantering av tillgångar inklusive immaterialrätter som uppstår när lärosätet samverkar med omgivande samhälle och näringsliv.

Patent- och registreringsverket anser att samtliga lärosäten bör ta fram och förankra sådana policyer. Inte minst skulle det också kunna underlätta uppföljningen av de medel som investeras i forskningen. Det finns flera exempel på hur olika lärosäten diskuterar och delar med sig av sitt arbete med policyer för immateriella tillgångar. Det anser Patent- och registreringsverket är mycket positivt. Diskussionerna innebär kompetens- och kunskapsspridning i sig, samt leder till harmonisering mellan lärosätena.

Utnyttja innovationsstödet effektivt

Vår ståndpunkt är att ett effektivt utnyttjande av innovationsstödet i kombination med implementering av policyer för immateriella tillgångar på samtliga lärosäten har potential att skapa goda förutsättningar för ökat nyttiggörande av forskning liksom även uppföljningen. På så sätt kan vi öka sannolikheten för att svensk forskning leder till största möjliga nytta för det stora flertalet i samhället.