Fyra av tio forskare och universitetslärare utsatta för hot och trakasserier

Den allra första enkätstudien om hat och hot inom akademin i Sverige visar att fyra av tio forskare och universitetslärare har blivit utsatta. Vi står inför ett reellt demokratiproblem, skriver SULF, SUHF och Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet.

Placeholder image
Hot och trakasserier mot universitetslärare och forskare är allvarligt för individen och för kvaliteten i forskning och utbildning, skriver debattörerna. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Lyssna på artikeln

Den 4 juli publiceras en delrapport från den allra första enkätstudien om hat och hot inom akademin i Sverige. Delrapporten visar att fyra av tio av de svarande universitetslärarna och forskarna har erfarenheter av hot och trakasserier. Det är allvarligt för individen, för kvaliteten i forskning och utbildning och för hela samhället.

Allvarliga konsekvenser

När forskare och universitetslärare hotas och ibland till och med skräms till tystnad står vi inför ett reellt demokratiproblem. Delrapporten visar att konsekvenserna, såväl av att bli utsatt som av rädslan för att bli utsatt, är allvarliga. Många undviker vissa ämnen, vågar inte engagera sig i vissa frågor och några överväger till och med att lämna akademin på grund av sin utsatthet.

Fakta om studien

Studien undersöker bland annat hur stor andel av de tillfrågade som utsatts, vad de utsätts för, vilka ämnen de representerar, vilka konsekvenser det har för de utsatta, samt vilket stöd de fått.

Undersökningen, som är den första i sitt slag som rör forskare och universitetslärare i Sverige, har genomförts av Nationella sekretariatet för genusforskning i samverkan med Sveriges universitetslärare och forskare (SULF) och Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF).

Omkring 3 000 universitetslärare och forskare har svarat på enkäten. Syftet med studien är att förbättra det preventiva arbetet och stödet till dem som utsätts.

Slutrapporten kommer under hösten 2022.

Studien baseras på enkätsvar från medlemmar i Sveriges universitetslärare och forskare (SULF) och genomförs i samverkan mellan SULF, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet.

Resultat i delrapporten

  • De flesta incidenter förekommer i undervisnings- och handledningssituationer och den som utsätter är oftast känd av den utsatta. Den vanligaste typen av händelse är hotfulla mejl, falska anmälningar, hotfulla uttalanden öga mot öga och hot eller påhopp via sociala medier.
  • De som är mest aktiva i sociala medier anger också en högre utsatthet. Detsamma gäller de som är mest aktiva i forskningskommunikation. Det får konsekvenser för individen och riskerar att på sikt påverka högskolornas tredje uppgift: att dela med sig av kunskap.
  • Studien visar att fler kvinnor än män är utsatta för hot och trakasserier. SULF:s rapport Med ljuset på jämställdhet: när osäkerheten överskuggar allt (2022) samt den nyligen presenterade rapporten Enkätstudie om genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier i svensk högskolesektor av Karolinska institutet, Kungliga tekniska högskolan, Malmö universitet och Nationella sekretariatet för genusforskning visar även att kvinnor möter fler hinder än män i den akademiska karriären generellt.

    Konsekvenserna för enskilda, lärosätenas verksamhet och den akademiska friheten kan bli allvarliga om universitetslärare och forskare lämnar akademin eller tystnar.

Arbetsgivarens uppdrag

Sex procent av de svarande angav att de har utsatts för våld. All form av hot och trakasserier är straffbara enligt brottsbalken och ska polisanmälas. Risken för hot och våld i arbetet är däremot i första hand en arbetsmiljöfråga.

Arbetsmiljölagen, som gäller både anställda och studenter, kräver att arbetsgivaren jobbar systematiskt och förebyggande mot hot och våld genom att genomföra risk- och konsekvensanalys, vidta förebyggande åtgärder samt upprätta regler och rutiner. En förutsättning är också att ha en pågående dialog om hot och våld på lärosätet, liksom information om hur utsatta eller vittnen till utsatthet ska agera i sådana situationer.

Studien visar att 32 procent inte känner till vilka rutiner som finns eller var de ska vända sig när något händer. Det är också vanligt att det saknas tillräckligt tydliga regler för hur man ska agera i hotfulla situationer.

Risk att lärare och forskare tystnar

Ingen ska behöva utsättas för hot och trakasserier på sin arbetsplats. Konsekvenserna för enskilda, lärosätenas verksamhet och den akademiska friheten kan bli allvarliga om universitetslärare och forskare lämnar akademin eller tystnar.

Arbetsgivarna behöver stärka sitt arbetsmiljöansvar genom att prioritera arbetet för att förebygga och minska riskerna för hot och trakasserier. I det arbetet behöver stärkta rutiner, vidare undersökningar, kontinuerlig dialog och information, liksom utveckling av preventiva metoder ingå. Därför arbetar SUHF med en nationell plan för att långsiktigt stävja denna problematik och ge stöd till både medarbetare och studenter.


Politik på allvar
Få gratis nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget.
Genom att registrera dig till Altingets nyhetsbrev accepterar du våra användarvillkor