Fusk inom ideell läxhjälp – Skolverket polisanmäler tre organisationer

Skolverket har upptäckt fusk bland ideella läxhjälpsorganisationer som har fått statliga bidrag. Myndigheten har polisanmält tre av dem och kräver att de betalar tillbaka drygt 2,4 miljoner kronor. ”Vi bedömer att det är bättre om de statliga bidragen i framtiden betalas ut till huvudmännen, så får de själva samarbeta med organisationer utanför skolan”, säger Jonas Krantz, avdelningschef på Skolverket.

Skolverket polisanmäler tre ideella läxhjälpsaktörer. De kräver också tillbaka fem miljoner kronor i felaktigt använda bidrag, varav de tre polisanmälda står för cirka 2,4 miljoner. (Arkivbild. Eleven på bilden har inget med artikelns innehåll att göra.)  
Skolverket polisanmäler tre ideella läxhjälpsaktörer. De kräver också tillbaka fem miljoner kronor i felaktigt använda bidrag, varav de tre polisanmälda står för cirka 2,4 miljoner. (Arkivbild. Eleven på bilden har inget med artikelns innehåll att göra.)   Foto: Fotograferna Holmberg/TT
Anders Gustafsson

Skolverket har granskat ett 30-tal organisationer sedan de våren 2021 fick signaler om att bidragen i vissa fall hade använts felaktigt.

– Det är ett bidrag med hög risk som attraherar oseriösa aktörer, säger Jonas Krantz till Altinget.

Inte bara fusk

Sammanlagt kräver Skolverket att 5 miljoner kronor betalas tillbaka, varav de tre polisanmälda svarar för drygt 2,4 miljoner. Här finns en distinktion att göra: alla de återkrävda fem miljonerna handlar inte om fusk, säger Jonas Krantz.

– Det är en blandning mellan ambitioner som inte har uppfyllts – och medvetet fusk. Någon ansöker om pengar till en insats. När de senare redovisar om de har gjort det de sade, så är det inte ovanligt att någonting kan ha kommit emellan. Då får de betala tillbaka överskjutande belopp.

Är där några som måste betala tillbaka hela beloppet?

– Ja, vi har krävt tillbaka hela beloppet från sju organisationer.

I ett internt PM daterat den 20 september, redovisar Skolverket sitt arbete med att utveckla handläggningen av bidragen som riktar sig till läxhjälp för organisationer. De skriver:

”I tre ärenden fanns misstankar om att aktuell organisation försökt tillskansa sig statsbidrag genom att medvetet lämna oriktiga uppgifter. Förutom att vi i de fallen återkrävt bidrag utifrån vårt mandat och regleringen i förordningen, har vi också gjort en polisanmälan.”

De tre polisanmälda organisationerna
  • Rajo kulturförening, krävs på 1 119 634 kronor
  • Rinkeby föräldrar förening (RFF), 672 215 kronor
  • Sveriges unga och vuxen academy, 635 200 kronor 

Källa: Skolverket

Jämförde med uppgifter från Skatteverket 

Skolverket valde ut 79 organisationer som hade redovisat lönekostnader. Myndigheten jämförde sedan uppgifterna med fakta de hade fått från Skatteverket. Av dessa var det 34 fall där man bedömde att det fanns anledning att gå vidare med en fördjupad kontroll.

– Av olika skäl föll 4 bort. Kvar blev då de 30 som vi kontrollerade. Skälet till att vi gick vidare med dessa 30 varierar, men det kan handla om att de uppgifter man hade lämnat till oss gällande lönekostnader inte stämde med de uppgifter som hade lämnats till Skatteverket, säger Jonas Krantz.

Hur kan kontrollen inte ha varit bättre tidigare?

– Kontrollen har inte varit dålig, men Skolverket jobbar i huvudsak med huvudmännen, inte med ideella organisationer. Våra kontroller är mer lämpade för huvudmän.

– Vi hade en misstanke om att det behövdes ökade kontroller, och när anslagen för ideell läxhjälp ökade från 25 miljoner till 60 miljoner så vidtog vi åtgärder, säger Jonas Krantz.

Hur många fler har fått avslag på sin ansökan till följd av er striktare kontroll?

– Det kom in 151 ansökningar för 2022. En avvisades helt, 68 avslogs och vi har justerat 13 som därefter har fått delvis bifall. 69 fick helt bifall. Man kan jämföra med 2021 då vi avslog 6 ansökningar.

Hur påverkar det här de seriösa aktörer som finns inom den ideella läxhjälpen?

– Det kan jag inte svara på. Vi har tittat på frågan utifrån skollagen och utifrån hur vår hantering ser ut. Vi tror att stöd till läxhjälp är en bra idé. Så vi hoppas att man inte kastar ut barnet med badvattnet. Det är många elever som har fått hjälp av det här bidraget, men det här har även dragit till sig oseriösa aktörer.

– Exakt hur läxhjälpen ska utformas är en politisk fråga. Det vi kan göra är att komma med rekommendationer.

Om all läxhjälp riktas om till huvudmännen, är inte risken att man i stället bara skjuter över ansvaret på dem? Vad är det som talar för att de har kapacitet att genomföra bättre kontroller än en myndighet som Skolverket?

– Givetvis är det något som behöver utredas vidare. Men vår bedömning är att ett tätare samarbete mellan skolorna och de organisationer som erbjuder läxhjälp i förlängningen leder till att skolorna enklare kan följa upp hur tiden används.

Altinget har försökt komma i kontakt med de polisanmälda organisationerna utan att lyckas.

Två sorters läxhjälp

Läxhjälpen är uppdelad i två delar. Så här har beloppen fördelats på huvudmän och organisationer.

För huvudmän.

2016: 268 832 600 (kronor)
2017: 367 449 500
2018: 363 600 000
2019: 363 600 000
2020: 363 600 000
2021: 484 155 000
2022: 288 076 500

För organisationer.

2015: 6 422 000
2016: 11 932 845
2017: 20 000 000
2018: 24 909 672
2019: 25 000 000
2020: 24 945 647
2021: 58 880 357
2022: 54 135 053

 


Källa: Skolverket


E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget