Funktionsrätt Sverige: Regler behöver ses över för allas rätt till högre utbildning

DEBATT. Vill regeringen att personer med funktionsnedsättning ska få chans att själva forma sina liv, måste begäran om höjda anslag få gehör. Men det är också viktigt att socialförsäkringens regler ses över, skriver Elisabeth Wallenius, Funktionsrätt Sverige.

Elisabeth Wallenius
Ordförande, Funktionsrätt Sverige


Att allt fler personer med funktionsnedsättning får stöd under sina högskolestudier är positivt. Vi vet att stöd och anpassningar kan vara avgörande för att man faktiskt klarar studierna.

När Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) nu signalerar att de anslag som fördelas för att ge stöd till studerande med funktionsnedsättning är otillräckliga och behöver höjas, gör det oss därför oroade.

Chans att forma sina liv

Vi välkomnar att Vänsterpartiet lyfter frågorna i en debattartikel i Altinget. För en person med funktionsnedsättning, kanske med svårigheter i grund- och gymnasieskola i bagaget, kan steget till högskolestudier vara längre än för andra. Det kan handla om en oro för att tidigare skolmisslyckanden ska upprepa sig eller för att dra på sig stora studieskulder när arbetsmarknaden ter sig osäker.

Vetskapen om att stöd finns att få kan vara avgörande för att våga ta klivet. Vill regeringen att även personer med funktionsnedsättning ska få chans att själva forma sina liv och bidra till samhället, måste begäran om höjda anslag få gehör.

På lika villkor

Men detta handlar inte bara om vad regeringen vill. Det handlar om mänskliga rättigheter, och att Sverige åtagit sig att följa FN:s funktionsrättskonvention. Den innebär att Sverige ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång till allmän högre utbildning och livslångt lärande utan diskriminering och på lika villkor som andra.

Flera faktorer försvårar

Av artikeln framgår att Vänsterpartiet har lagt förslag om en utredning som tar ett helhetsperspektiv på frågan om tillgängligheten till universitet och högskolor för personer med funktionsnedsättning.

Även det välkomnar vi, för vi vet att det finns flera faktorer som kan försvåra eller omöjliggöra vidare studier för den här heterogena gruppen personer.

Förlorar ersättning

Vi kan se att socialförsäkringens regler i dag är alltför stelbenta och riskerar att passivisera i stället för att verka för rehabilitering. Reglerna behöver mjukas upp och möjligheterna att studera på deltid behöver förbättras.

I dag får exempelvis en person inte behålla sin aktivitetsersättning eller sjukersättning på deltid för att ägna den andra deltiden åt högskolestudier. Att hela ersättningen försvinner förutsätter i princip studier på heltid. Men många i den grupp som erhåller sjuk- eller aktivitetsersättning har en problematik som försvårar eller omöjliggör studier på heltid.

Stelbenta regler 

Att kunna studera i en långsammare takt men få studiemedel för en högre takt är bra, men – precis som Vänsterpartiet lyfter – kan det resultera i ekonomisk stress att behöva samla på sig en större låneskuld än vad andra behöver.

Vårt samhälle gör stora resurs- och kompetenstapp när vi inte tillför tillräckliga resurser eller låter alltför stelbenta regler stänga in människor i passivitet i stället för att stödja mot utveckling och studier.

Helhetsgrepp

Ökade anslag behövs, liksom ett helhetsgrepp. Vi riktar oss till minister för högre utbildning Matilda Ernkrans (S) och till socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) för att hantera detta tillsammans.

Forrige artikel Fores: Samla en majoritet bakom Af-reformen Fores: Samla en majoritet bakom Af-reformen Næste artikel Debatt: SJ:s monopol – avskaffat i teorin men inte i praktiken Debatt: SJ:s monopol – avskaffat i teorin men inte i praktiken
Sanna Rayman: Magstarkt att mana till självkritik efter terrordåd

Sanna Rayman: Magstarkt att mana till självkritik efter terrordåd

FRANKRIKE. Mordet på en fransk lärare har väckt avsky över hela Europa. Men som så ofta väcks även argumentation med en odör av "victim blaming". Särskilt tråkigt är detta när det kommer ifrån publicister, som man helst hade sett andra reflexer hos.