Friluftsfrämjandet: Så stärker vi folkhälsan på riktigt

Sverige ligger i världstoppen i grenen stillasittande. Åtta av tio skolbarn når inte Folkhälsomyndighetens rekommendation om en timmes fysisk aktivitet per dag. För att vända denna trend behövs fler alternativ till rörelse och det ledarledda friluftslivet är i dag en underutnyttjad resurs. Men tyvärr försämras förutsättningarna. Nu finns möjlighet att ändra på det i samband med regeringens budgetarbete och riksdagens behandling av årets motioner om friluftsliv som inleds under denna vecka.

Har larmat de senaste två åren

Två av riksdagens friluftspolitiska mål har fått negativ utveckling. Målen om ”tillgänglig natur för alla” och ”attraktiv tätortsnära natur” tar stryk på grund av regeringens stora nedskärningar av det statliga anslaget för skötsel av värdefull natur. Och bara hälften av landets elever får den friluftsundervisning de har rätt till. 

Länsstyrelser över hela landet har de senaste två åren larmat om att de får allt svårare att underhålla friluftsinfrastrukturen och ta emot skolklasser till sina naturum. Samtidigt missade regeringen att stärka det organiserade friluftsliv i årets budget, trots att dess Kommitté för främjande av fysisk aktivitet anser att en fördubbling av anslaget skulle förbättra folkhälsan. 
 
Men nu kommer flera viktiga signaler. Riksdagspartierna är i höstens stora friluftsenkät överens om att friluftslivet bidrar till samhällsvinster, att fler friluftsovana ska få utöva friluftsliv och att elevernas friluftsundervisning ska stärkas. Antalet riksdagsmotioner som tar upp friluftslivet har ökat med nästan 40 procent på ett år. Ledamöter från sex av åtta partier vill se satsningar på friluftsliv för stärkt folkhälsa. Även vad gäller friluftsliv i skolan finns ett starkt stöd, inte minst vad gäller att återinföra de tidigare obligatoriska friluftsdagarna. Och i riksdagens uppföljning av de tio friluftspolitiska målen ville samtliga partiers ledamöter se ett uppdrag till Skolverket om målet ”Ett rikt friluftsliv i skolan”. Hos såväl oppositionen som partierna i regeringsunderlaget, som nu för dialog om vårbudgeten, finns alltså ett starkt engagemang för friluftslivet.  

Satsa på fritidskort 

Genom satsningen på ett fritidskort, vill socialminister Jakob Forssmed bland annat öka barns fysiska rörelse genom ledarledda aktiviteter. Det har förutsättningar att bli en satsning där fler barn i gemenskap får hitta sin rörelseglädje i naturen, helt utan speglar, prestation och avbytarbänkar. Men för att kunna växla upp arbetet, behöver vi utbilda fler ledare och göra riktade insatser för att nå friluftsovana familjer även i utsatta områden. För att reformen ska bli lyckad behövs investeringar i det förberedande arbetet så att det organiserade friluftslivet kan leverera mot den politiska samsyn som finns om vikten att få fler barn att byta skärmtid mot skogsluft. 

I dag kostar stillasittandet det svenska samhället upp till 90 miljarder årligen och varje krona som det offentliga satsar på fysisk aktivitet ger nästan fyra tillbaka.

 
Staten satsar i dag tolv gånger mer resurser på varje idrottsutövare än friluftsutövare, trots att nio av tio svenskar anser att friluftsliv är positivt för hälsan. Jämförelsen visar att friluftslivet fortfarande är en underutnyttjad resurs i arbetet för stärkt folkhälsa. I dag kostar stillasittandet det svenska samhället upp till 90 miljarder årligen och varje krona som det offentliga satsar på fysisk aktivitet ger nästan fyra tillbaka.

Vi uppmanar regeringen att göra en friluftslivssatsning för att öka invånarnas fysiska rörelse, bryta utanförskap och motverka psykisk ohälsa och ensamhet. 
 
Och vi uppmuntrar riksdagsledamöterna att i veckan, när de inleder behandlingen av årets friluftsmotioner, försöka komma överens om initiativ som stärker det underutnyttjade friluftslivet och den friluftsinfrastruktur som blir allt mer eftersatt.

Med rätt förutsättningar skulle vi kunna bidra till ett rörelselyft som stärker folkhälsan i Sverige.