Debatt

Fortum: Behövs en elektrifieringsstrategi för mer än bara transportsektorn

DEBATT. En elektrifieringskommission och en elektrifieringsstrategi förväntas snart lanseras, båda med uppdrag att påskynda elektrifieringen av transportsektorn. Men uppdragen måste bli betydligt bredare, skriver Simon-Erik Ollus och Anton Steen, Fortum.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Svensk miljölagstiftning håller ironiskt nog på att bli ett allvarligt miljöproblem.

Simon-Erik Ollus och Anton Steen
Fortum
Simon-Erik Ollus
Chef för produktionsstyrning och elhandel, Fortum
Anton Steen
Chef för Public Affairs, Fortum


Det finns en stor politisk uppslutning bakom målet att Sverige senast år 2045, före övriga EU, inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Att ersätta fossila bränslen med fossilfri el – elektrifiering – kommer att spela en avgörande roll för att nå målet. De flesta bedömningar pekar på att den svenska elanvändningen kommer att behöva öka med över 40 procent till år 2045. Det motsvarar nästan två gånger hela Danmarks elanvändning.

Men om Sverige och övriga Norden ska gå före och ta kostnaden för initialt dyr teknik samtidigt som vi stärker vår konkurrenskraft behövs en tydlig och trovärdig plan för hur elektrifieringen ska gå till. Hur säkerställer vi att produktion, elnät och användning utvecklas i takt och på ett sätt som uppfyller de energipolitiska målen om ett leveranssäkert, konkurrenskraftigt och hållbart energisystem? En sådan plan som har bred politisk förankring och är trovärdig för både elproducenter, nätägare, näringsliv och konsumenter saknas i dag.

Vad uppdraget bör innehålla

Även om det råder en viss oklarhet om vad elektrifieringskommissionen och den nationella elektrifieringsstrategin ska innehålla och hur de förhåller sig till varandra så är det lovvärt att regeringen vill påskynda elektrifieringen. Men det räcker alltså inte att enbart fokusera på transportsektorn. Uppdragen måste vara betydligt bredare än så:

  1. Säkerställ ett modernt och väl utbyggt elnät. Sverige har ett åldrande och underdimensionerat elnät med många flaskhalsar. Det visar inte minst sommarens situation med stundtals extrema överföringsproblem från norr till syd. Ledtiderna måste kortas från dagens 10-15 år till hälften samtidigt som elnäten planeras mer proaktivt med klimatmålet i sikte. Det är också viktigt att varje anslutande kraftslag står för sina egna elnäts- och systemkostnader fullt ut så att inte kundkollektivet tvingas subventionera enskilda kraftslag.

  2. Utvärdera och utveckla den nordiska elmarknadsmodellen. Vi går mot ett allt mer väderberoende elsystem där vi ibland har stora överskott och ibland en mycket ansträngd effektbalans. Vi måste målmedvetet utveckla den nordiska elmarknaden så att den ger bättre kompensation till de kraftverk som bidrar mest till en hög leveranssäkerhet och samtidigt stimulera kundsidan att genom automation vara mer flexibla i sin elanvändning.

  3. Klimatsäkra tillståndsprocesserna. Sverige har kanske världens tuffaste miljölagstiftning och det är i grunden bra. Men eftersom varken Miljöbalken eller annan miljölagstiftning väger in klimatfrågan vid tillståndsprövning, utan enbart tar hänsyn till det lokala miljöintrånget, har det uppstått en kraftig obalans. Avgörande klimatinvesteringar i till exempel elnät, vattenkraft och vindkraft stoppas eller försenas kraftigt. Svensk miljölagstiftning håller ironiskt nog på att bli ett allvarligt miljöproblem.

  4. Stärk klimatstyrningen av myndigheterna. Det finns i dag ett gap mellan de politiska målsättningarna och hur vissa myndigheter agerar i sin praktiska myndighetsutövning. Många myndigheter har inte tydliga instruktioner om hur de ska stötta klimatomställningen. I likhet med rekommendationer från både Klimatpolitiska rådet och Riksrevisionen bör därför den statliga styrningen av centrala myndigheter öka.

  5. Utforma en nationell vätgasstrategi. Vätgasen kommer att behöva spela en stor roll i flera sektorer, framförallt inom industrin. Men Sverige har inte den gasinfrastruktur som övriga Europa har. Det är därför ännu viktigare att på samhällsnivå bestämma hur vi ska producera, lagra och distribuera vätgas på ett tillräckligt konkurrenskraftigt sätt. Sverige är på väg att hamna på efterkälken gällande vätgas. Norge publicerade sin vätgasstrategi förra veckan, Tyskland nu i dagarna och den EU-övergripande strategin är ute på remiss.

Ett helhetsgrepp behövs

Sedan elmarknaden avreglerades i mitten på 90-talet har energipolitiken präglats av ett förvaltande tänkande. Elanvändningen har legat still och fokus har varit på drift av det befintliga systemet snarare än på nyinvesteringar. Nu står vi inför en ny situation med ambitiösa klimatmål och ett omfattande behov av elektrifiering. Det är därför dags för staten att ta en betydligt mer aktiv roll i klimatomställningen än vad man hittills har gjort. En elektrifieringskommission som tar ett helhetsgrepp kring frågan vore en bra start.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00