Försvarsministrarna eniga om fortsatt stöd till Ukraina

De nordiska länderna har redan gjort mycket, men är beredda att fortsätta stödja Ukraina i kampen mot Ryssland. ”Det är oerhört viktigt att fortsätta stötta Ukraina, både för att försvara folkrätten och för att det är en investering i vår egen säkerhet”, säger försvarsminister Pål Jonson (M) till Altinget.

Försvarsministrarna
från Norden och Baltikum träffades för ett tvådagarsmöte i Stockholm. Från
vänster: Bjørn Arild Gram (Norge), Pål Jonson (Sverige), Andris Sprūds
(Lettland) och Hanno Pevkur (Estland).
Försvarsministrarna från Norden och Baltikum träffades för ett tvådagarsmöte i Stockholm. Från vänster: Bjørn Arild Gram (Norge), Pål Jonson (Sverige), Andris Sprūds (Lettland) och Hanno Pevkur (Estland).Foto: Henrik Montgomery/TT
Axel Hyttnäs Telin

Norden och Baltikum står fortsatt enade i frågan om att stötta Ukraina. Det var huvudbudskapet från Pål Jonson och hans försvarsministerkollegor efter mötet med Nordefco på Karlbergs slott i Stockholm.

De nordiska länderna gör redan mycket för Ukraina, poängterar Jonson. Exempelvis har Sverige, Norge och Danmark gemensamt upphandlat artilleriammunition för att donera till landet. Ett annat exempel är den utbildningsinsats som Norge, Island och Sverige driver i Litauen för att utbilda ukrainska instruktörer.

– Vi förenas alla i att det nu är oerhört viktigt att fortsätta stötta Ukraina, både för att försvara folkrätten och för att det är en investering i vår egen säkerhet. Det största hotet mot vår säkerhet skulle vara att Ryssland vinner det här kriget, säger Pål Jonson till Altinget.

Norges försvarsminister Bjørn Arild Gram håller med: Det går inte att säga att stödet till Ukraina försvagar den egna säkerheten, eftersom det ger tillbaka positiva effekter.

– Även om det är krävande bedömningar mellan att svara på de akuta behoven i Ukraina och att man samtidigt har behov av egen säkerhet, är det viktigt att Ryssland och Putin inte vinner kriget. De måste bli stoppade för att inte deras framfart kan fortsätta i andra områden, säger Bjørn Arild Gram.

Oeniga kring vapenvila

Under FN-mötet i oktober var de nordiska länderna oeniga när en icke-bindande resolution om vapenvila i Gaza låg på bordet. Resolutionen samlade till slut stöd av 120 länder och röstades igenom.

Till skillnad från de övriga nordiska länderna röstade Norge för resolutionen som uppmanar till ”en omedelbar, varaktig och beständig humanitär vapenvila som leder till att fientligheterna upphör”. Sverige, Danmark, Finland och Island valde att avstå från att rösta.

Hur påverkar den oenigheten det nordiska försvarssamarbetet?

– Det påverkar inte det nordiska försvarssamarbetet. Vi gjorde lite olika bedömningar där, men jag är väldigt glad över att det blir en vapenvila och att man får in humanitär hjälp. Det är helt nödvändigt för att vi förhoppningsvis ska kunna få loss gisslan, säger Norges försvarsminister.

Pål Jonson hänvisar frågan till utrikesminister Tobias Billström (M) men säger också att det inte ska påverka det nordiska försvarssamarbetet. Att samarbetet nu ska fördjupas finns det också en samsyn kring.

– Förutsättningarna för det förbättras genom att Sverige också ingår i Nato och i Natos gemensamma försvarsplanering, säger Pål Jonson. 

Läs också

Nämnda personer

Pål Jonson

Försvarsminister (M)
Fil. dr i krigsvetenskap (King's College i London, 2005), M.A i Europeisk politik (College of Europe, 1999) B.A i statsvetenskap (Georgetown uni. 1998)

Bjørn Arild Gram

Norges försvarsminister (Senterpartiet)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00