Försvarshögskolan vill utbilda lärare om jihadism

Försvarshögskolan har släppt en ny rapport om salafistisk jihadism och dess påverkan i Sverige. Rapporten går igenom hur olika delar i samhället påverkas av extremism och varje kapitel är skrivet av olika författare från olika institutioner.

Ett av kapitlen handlar om hur skolan påverkas av extremism och är skrivet av Jesper Falkheimer, professor i strategisk kommunikation vid Lunds universitet. Enligt honom kan skolan spela en väsentlig roll i det förebyggande arbetet mot extremism.

– Skolan har en central roll för unga människor överlag och det gäller också radikalisering. Sen är det kanske mer skolans miljö som påverkar, eftersom det handlar dels om vad som händer i klassrummet, dels om det som händer utanför på skolgården och i närmiljön. När man tittar på tidigare forskning brukar skolan lyftas fram som en yta för radikalisering, säger Jesper Falkheimer.

Extrem eller ideolog?

Den extremism som är vanligast i Sverige, enligt rapporten, är höger- och vänsterextremism utöver islamism. Men Jesper Falkheimer menar att den politiska extremismens påverkan och skada är mer svårbedömd bland skolelever.

– Man har ofta mer extrema och starka åsikter när man är ung, vilket är naturligt då vi lever i ett land med yttrandefrihet. Unga människor kan gå in i en ganska radikal attityd, men det innebär inte att man nödvändigtvis blir våldsam, säger Jesper Falkheimer.

Eftersom det kan vara svårt att bedöma huruvida en ung persons åsikter är extrema eller bara mer ideologiska, blir det ibland svårt för skolpersonalen att bemöta eleverna.

– Radikalisering som socialpsykologisk process kan se olika ut, men inte på grund av inriktning. Processen går ofta likadant till, vare sig man är högerextremist eller jihadist. Men eftersom unga ofta har en mer extrem hållning, så är det väldigt svårt att veta hur man ska bemöta dem, fortsätter Jesper Falkheimer.

Skolans roll

Trots svårigheter att bedöma extremism bland skolelever, finns det mönster som både rapporten och tidigare forskning pekar på. Bland annat är det vanligare att elever radikaliseras i utsatta områden och att radikaliserade ungdomar ofta tillhör socialt utsatta familjer. 

Egentligen kan svensk skolpersonal bara göra orosanmälan till Socialtjänsten

Jesper Falkheimer
Kommunikationsvetare på Lunds universitet

Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer, där lärare, socionomer och tjänstemän användes som respondenter. Vissa av de intervjuade uttrycker att ungdomar inte blir tillräckligt marinerade i den demokratiska samhällsordningen. Enligt rapporten bör därför skolan bli bättre på att diskutera kritiska och politiskt känsliga ämnen som konflikter i Mellanöstern och antisemitism.

– I England har man exempelvis haft ett program som heter Prevent där man utbildar skolpersonal att identifiera och rapportera tecken på radikalisering bland enskilda elever. Sådant finns inte i Sverige och det finns heller ingen evidens på att det har någon särskilt god effekt. Det finns säkert enskilda exempel på goda effekter, men det finns en massa nackdelar med den typen av åtgärder, säger Jesper Falkheimer.

”Nästan inga juridiska verktyg”

En nackdel som Falkheimer ser med det engelska systemet är att lärare inte har den kompetens som krävs för att bedöma om en elev är radikaliserad eller inte. Dessutom tror han att det kan leda till stigmatisering och ge motsatt effekt. Samtidigt anser han att Sverige ibland kan vara för blygsamma i sitt tillvägagångssätt. 

– Det finns nästan inga juridiska verktyg alls. Egentligen kan svensk skolpersonal bara göra orosanmälan till socialtjänsten, vilket är bra till viss del, säger han och fortsätter:

– De flesta lärare, tillsammans med den tidigare forskningen, pekar i stor utsträckning på att skolan bör jobba mer med det preventiva arbetet. Mer kritisk diskussion om värdefrågor och så borde skolan också lyfta frågan mer tillsammans med polis och socialtjänst samt utbilda sin personal. 

I rapportens slutsats lyfter Försvarshögskolan fram samma åtgärder som Falkheimer nämner.