Förslaget: Svårare att ändra grundlagen
Grundlagsändringar ska kräva mer än enkel majoritet vid de två riksdagsbesluten, föreslår 2020 års grundlagskommitté som också vill se flera åtgärder för att stärka domstolarnas självständighet. Bland annat föreslås förändringar av Domstolsverkets styrning – och ett namnbyte.
Miranda Olsson
Reporter Altinget RikspolitikJustitieminister Gunnar Strömmer (M), som innan han blev minister själv satt med i grundlagskommittén, tog på fredagen emot dess betänkande. De lagändringar som kommittén vill se bedöms kunna träda i kraft först om fyra år, efter nästa riksdagsval.
Även framöver vill grundlagskommittén, med ledamöter från alla riksdagens partier, att grundlagsändringar ska kräva två riksdagsbeslut med mellanliggande val. Men från och med 2027 vill kommittén även att ändringarna ska ha större stöd i riksdagen.
I stället för att det ska räcka med en enkel majoritet i riksdagen föreslår kommittén att det vid det andra riksdagsbeslutet ska krävas två tredjedelars majoritet. Grundlagskommittén vill även se ett krav på antalet ledamöter som närvarar vid besluten för att stärka beslutens legitimitet.
– Det är väldigt enkelt för mig att välkomna den här utredningen. Utan att föregripa den noggranna genomgång som ska ske är det min uppfattning att den rymmer väldigt viktiga steg, både för att förstärka skyddet för våra grundlagar och för domstolarnas och domarnas oberoende, säger justitieminister Gunnar Strömmer vid överlämnandet.
Grundlagskommittén med ordförande Anders Eka inledde sitt arbete 2020. För två år sedan lämnade kommittén ett delbetänkande om möjligheten att göra undantag från föreningsfriheten för terroristorganisationer.
Alla ledamöter från de åtta riksdagspartierna står bakom de förslag som lämnades till justitieministern på fredagen.
– Det är viktigt att betona det. Man kan se det som ett styrketecken för den svenska demokratin och det svenska politiska systemet, säger Anders Eka vid överlämnandet.
Kommittén föreslår även att Lagrådet, som i dag ska ges möjlighet att yttra sig vid ändringar i tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen, också ska höras vid ändringar i regeringsformen.
Rikspolitik
Rikspolitik
