Förslaget: Svårare att ändra grundlagen

Justitieminister Gunnar Strömmer (M), som innan han blev minister själv satt med i grundlagskommittén, tog på fredagen emot dess betänkande. De lagändringar som kommittén vill se bedöms kunna träda i kraft först om fyra år, efter nästa riksdagsval.

Även framöver vill grundlagskommittén, med ledamöter från alla riksdagens partier, att grundlagsändringar ska kräva två riksdagsbeslut med mellanliggande val. Men från och med 2027 vill kommittén även att ändringarna ska ha större stöd i riksdagen. 

I stället för att det ska räcka med en enkel majoritet i riksdagen föreslår kommittén att det vid det andra riksdagsbeslutet ska krävas två tredjedelars majoritet. Grundlagskommittén vill även se ett krav på antalet ledamöter som närvarar vid besluten för att stärka beslutens legitimitet.