Debatt

Forskare och studierektorer: Låt inte svenskämnet urholkas

Vi är starkt frågande till att Skolverket föreslår en sammanslagning av svenska och svenska som andraspråk. Det vore orättvist mot alla, skriver flera forskare och studierektorer som arbetar med lärarutbildningarna i Svenska och Svenska som andraspråk vid institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.

”Översynens resonemang leder till en ännu svårare undervisningssituation för lärarna och ett urholkat svenskämne som inte passar någon elevgrupp.”
”Översynens resonemang leder till en ännu svårare undervisningssituation för lärarna och ett urholkat svenskämne som inte passar någon elevgrupp.” Foto: Fredrik Sandberg/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Samtliga debattörer

Julia Backelin Forsberg
Studierektor för kurspaket och uppdragsutbildningar inom svenska som andraspråk 
Theres Bellander
Ämnesstudierektor för lärarutbildningarna i svenska
Mikael Kalm
Ämnesstudierektor för svenska och nordiska språk
Maria Lim Falk
Lektor i svenska och tidigare ämnesstudierektor i svenska
Lena Lind Palicki
Studierektor och ämnesansvarig för svenska och nordiska språk
Marie Nelson
Lektor i svenska som andraspråk och tidigare studierektor för kurspaket och uppdragsutbildningar inom svenska som andraspråk
Tomas Riad
Studierektor för forskarutbildningen i nordiska språk
Maria Rydell
Biträdande lektor i svenska som andraspråk
Susan Sayehli
Studierektor för ämneslärarutbildningen i svenska som andraspråk
Karolina Wirdenäs
Docent i nordiska språk 

I november 2020 gav regeringen Skolverket i uppdrag att göra en bred översyn av ämnena svenska och svenska som andraspråk (U2020/05524). Det huvudsakliga förslag som lämnas till utbildningsministern den 15 december går ut på att slå ihop ämnena till ett gemensamt svenskämne.

Vetenskaplig kritik ignoreras

Skolverket uppmanas att under arbetet inhämta synpunkter från berörda parter, men det är oklart hur och om de kritiska synpunkter som har påtalats av forskare och ämnesrepresentanter på universitetet kommer att beaktas. Ett trettiotal forskare i ämnena deltog i ett forskarsamråd hos Skolverket den 16 september. Kritiken var stark och vetenskapligt förankrad, men vid mötet framgick att förslagen i princip redan var färdiga.

Konsekvenserna av förslaget med ett sammanslaget svenskämne är så omfattande och genomgripande att det krävs en statlig utredning med formella remissrundor. Nu finns ingen utredning, inget underlag, och ingen konsekvensanalys att besvara: processen sker utanför de vanliga, formella vägarna. Det är oroande.

Blivande lärare kan vid svenska lärosäten utbildas i både svenska och svenska som andraspråk. Ämnena har olika vetenskaplig grund med olika frågor i fokus, olika mål och olika grundförutsättningar. Vi forskare och lärarutbildare anser att förslaget skulle få negativa konsekvenser för blivande lärares djup och bredd i respektive ämne, för lärarbehörighet, för skolans och lärarutbildningarnas kompetensförsörjning och inte minst för elevernas lärande.

Lärarnas situation försvåras

Översynen syftar till att ge alla elever bättre förutsättningar att utveckla sina kunskaper i och om det svenska språket. Decennier av forskning visar att första- och andraspråkselever ställs inför olika utmaningar i sin språkutveckling. Översynens resonemang leder till en ännu svårare undervisningssituation för lärarna och ett urholkat svenskämne som inte passar någon elevgrupp.

Frågor väcks om lärarnas arbetsbelastning, innehållet i undervisningen och betygssättning. Att likställa andraspråk med förstaspråk och förutsätta att undervisningen kan utformas på samma sätt och bedömas utifrån samma kriterier är orättvist mot såväl första- och andraspråkstalande elever, som deras lärare.

Vi ser redan nu stora utmaningar med att rymma det omfattande kunskapsinnehåll som krävs för framgångsrik undervisning i skolan.

Att undervisa i ett sammanslaget svenskämne skulle kräva en kraftigt förlängd utbildning. Vi ser redan nu stora utmaningar med att rymma det omfattande kunskapsinnehåll som krävs för framgångsrik undervisning i skolan. Om de kurser som i dag utgör de två lärarutbildningsämnena i stället halveras för att rymmas inom ett svenskämne befarar vi att framtidens svensklärare examineras med betydligt svagare kunskaper i svenska språket, litteraturvetenskap och ämnesdidaktik vilket snarare försämrar än ökar elevers möjligheter.

”Vi är starkt frågande”

Skolverkets förslag innebär också att ett separat nybörjarämne inrättas, vilket skulle kunna gynna många elever och vi välkomnar möjligheten att bemöta detta i en remiss. Vi ser dock inga fördelar med att införa ett nybörjarämne på bekostnad av att ämnet svenska som andraspråk försvinner: ett fåtal år räcker inte för att tillgodose de behov som finns.

Med tanke på den omfattning och de konsekvenser dessa förslag skulle ha för svenskämnena efterlyser vi en statlig utredning med ett remissförfarande. Vi är starkt frågande till att en sammanslagning av svenska och svenska som andraspråk föreslås utan en explicit analys av bevekelsegrunderna, eller en analys som förklarar och övertygar om rimligheten i själva kombinationen av föreslagna åtgärder.

Nämnda personer

Anna Ekström

Tidigare utbildningsminister (S), tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister, tidigare generaldirektör Skolverket
Jur. kand (Stockholms uni., 1988)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget