Debatt

Försäkringskassans feltolkningar får katastrofala följder

Osaklighet, illvilja och lösa antaganden får aldrig godkännas som skäl till varför livsviktig assistans dras in. Neuro har granskat flera ärenden och kan konstatera att både Försäkringskassan och kommuner verkar ha satt i system att lyssna på baktalande anmälare, skriver Lise Lidbäck, Neuro.

”Vi på Neuro har mött flera medlemmar som drabbats av både Försäkringskassans och kommuners hantering med plötsliga hot om indragning av assistansen”.
”Vi på Neuro har mött flera medlemmar som drabbats av både Försäkringskassans och kommuners hantering med plötsliga hot om indragning av assistansen”.Foto: Jessica Gow/TT
Lise Lidbäck
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Personlig assistans är en frihetsreform för personer med utbredda funktionsnedsättningar. Den har på ett fantastiskt sätt inneburit att möjligheten att leva jämlikt med andra, oavsett funktionsförmåga, blivit märkbart större.

”Fatala nedskärningar”

Genom åren har vi däremot sett att reformen blivit alltmer ifrågasatt och angripen. Anklagelser om fusk och överutnyttjande har fått debatten att kantra, vilket har lett till allt hårdare bedömningar och fatala nedskärningar. Det gick så långt att regeringen fick utverka ett generellt omprövningsstopp så att enbart väsentligt förändrade förhållanden ska kunna ge anledning till omprövning av den enskildes rätt till assistans.

Nu ser vi tyvärr att Försäkringskassan gör en vid tolkning av begreppet ”väsentligt ändrade förhållanden” och att varje chans till omprövning tas oavsett vilka följder detta får. Tendensen är att omprövningar sker på orimligt lösa grunder, vilket självklart väcker en befogad oro och rädsla hos assistansanvändare.

Vi på Neuro har mött flera medlemmar som drabbats av både Försäkringskassans och kommuners hantering med plötsliga hot om indragning av assistansen. Detta trots att det saknas något påtagligt bevis som styrker att den enskilde använder sina assistanstimmar till annat än vad de är avsedda för.

Beslut ska ha saklig grund

I stället bygger hanteringen på osakliga påståenden tagna ur luften. Exempelvis en enstaka anmälan från en besviken assistent som varit på intervju och inte fått jobbet, eller en före detta handläggare som bytt jobb och av egenintresse vill ställa till det för sin tidigare arbetsgivare.

Vi ställer oss därför frågande till vilka riktlinjer Försäkringskassans ledning ger till sina handläggare.

Ett assistansbeslut måste man kunna lita på. Men inte bara det. Du med assistans ska kunna lita på dem som omger dig och är satta att hjälpa dig. Det handlar om att du ska kunna förlita dig på ett fortsatt liv i frihet. Att vara i behov av personlig assistans innebär i sig en utsatthet och att befinna sig i beroendeställning. Närhet till de personliga assistenterna är en naturlig följd av att leva med assistans. Denna närhet ska du kunna känna dig trygg i.

En anmälan som kan leda till en omprövning av ett pågående beslut ska vila på saklig grund. Det kan vara ett utlåtande/observation från en sakkunnig person. Det kan också vara berättelser från personer som har god kännedom om personen saken handlar om. Eller bild eller video-upptagning av personen i en mycket oväntad situation som bevisar att behovet av assistans inte finns eller är överdrivet.

Granska beslutsgången

I Förvaltningslagens femte paragraf kan vi läsa att en myndighet endast får: ”vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen. I sin verksamhet ska myndigheten vara saklig och opartisk. Myndigheten får ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet. Åtgärden får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot.”

I de fall som Neuro har mött i den juridiska rådgivningen kan vi starkt ifrågasätta de aktuella anmälarnas sakkunnighet och opartiskhet. Vi ställer oss därför frågande till vilka riktlinjer Försäkringskassans ledning ger till sina handläggare. Det finns stor anledning att granska beslutsgången som leder till uppenbart felaktiga beslut som riskerar att kraftigt påverka redan sårbara individers liv till det sämre.

Rätten till ett värdigt liv innebär att kunna räkna med att livet inte raseras på grund av en rättsosäker godtycklighet. Nej, lägg i stället resurser på konstaterad och organiserad brottslighet och inte på gissningar och feltolkningar som får katastrofala följder.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00