Fores: Förstärk Sveriges konstitutionella självförsvar

Den gröna och liberala tankesmedjan Fores har lanserat en rapport av professor Anna Jonsson Cornell som behandlar hur vi kan stärka Sveriges konstitutionella självförsvar mot illiberala eller auktoritära strömningar. Populismens auktoritära vindar viner hårt i västvärlden och de auktoritära tendenserna världen över ökar i hög takt.

Det är angeläget att försvara den liberala demokratin som vi känner den och höja dess resiliens. Sveriges konstitutionella självförsvar måste förstärkas.

Minskat förtroende för demokratin

Ett robust konstitutionellt självförsvar står på två ben. För det första krävs en konstitutionell patriotism av befolkningen. Grundlagar är inte starkare än deras stöd från medborgarna och de som är valda att företräda demokratin. För det andra krävs robusta demokratiska institutioner och en konstitution som upprätthåller att högt skydd för den liberala demokratins grundvalar som rättsstaten, maktdelning och individers grundläggande fri- och rättigheter.

Politiker behöver genomgå en rejäl självrannsakan om de själva står för konstitutionell patriotism – eller enbart populism.

Den svenska befolkningens konstitutionella patriotism har försvagats i takt med att förtroendet för demokratin och välfärdsstatens förmåga att leverera under sitt uppdrag har minskat. Därtill har polariseringen ökat och påverkat sammanhållningen. Detta får många att ifrågasätta den liberala demokratin och söka sig till populistiska – och i värsta fall auktoritära – alternativ.

Sverige behöver därför reformer som stärker befolkningens förtroende för att vår liberala demokrati och välfärdsstat har förmågan att leverera under sitt uppdrag.

Nya lagar– mot Lagrådets önskan

Vi ser därtill bekymrat hur politiker på högsta nivå har svaga instinkter sett till de principer som ingår i en liberal demokrati. Det är inte minst tydligt i debatten om lag och ordning, där förslagen duggar tätt med rättighetsinskränkningar och där all invändning om de är proportionerliga avfärdas som naiva eller verklighetsfrånvända.

Sedan flyktingsituationen 2015 har det blivit allt vanligare att regeringen lägger fram lagförslag som antas av riksdagen, trots att Lagrådet skarpt avstyrkt förslaget. Detta skedde vid den tillfälliga asyllagen och gymnasielagen, Cementa och nu allra senast förslaget om kronvittnen. Det visar på en nonchalans mot Lagrådets roll att bland annat konstitutionellt granska blivande lagstiftning.

Politiker behöver genomgå en rejäl självrannsakan om de själva står för konstitutionell patriotism – eller enbart populism.

Förslag för att stärka konstitutionen

I rapporten ger Anna Jonsson Cornell flera förslag på reformer för att stärka Sveriges konstitution, som vi vill ägna särskild uppmärksamhet.

För det första finns det anledning för liberaler att rannsaka käpphästen att Sverige bör införa en författningsdomstol. En återkommande strategi för autokrater och populister de senaste åren har varit att montera ner den liberala demokratin inom de demokratiska institutioner som redan finns, för att kunna vinna legitimitet.

Med de förslag vi tar upp kan Sverige förstärka sitt konstitutionella självförsvar så vårt lands motståndskraft mot odemokratiska strömningar blir mer robust.

I både Polen och Ungern har politiken enkelt kunna ta kontrollen över konstitutionsdomstolarna med exempelvis partilojala domare. Vi ser liknande tendenser i USA.

I Sverige har samtliga domstolar och myndigheter befogenhet att i enskilda fall pröva om till exempel en lagregel står i strid med grundlagen. Om så är fallet ska regeln inte tillämpas. Detta kallas för decentraliserad normprövning. Möjligheterna för domstolar och myndigheter att normpröva ökade vid grundlagsreformen 2010

Den decentraliserade normprövningen löper mindre risk för att övertas av illvilliga makthavare som vill konsolidera makten, eftersom mandatet att normpröva delas av samtliga domstolar och myndigheter. Det kan därför vara lämpligt att tillsätta en utredning som ser över hur den decentraliserade normprövningen kan förstärkas ytterligare, i stället för att införa en författningsdomstol i Sverige.

För det andra borde bör man överväga om Lagrådets yttranden på något sätt ska bli mer bindande. Den attityd som i dag finns mot Lagrådets kompetens och granskning visar att nuvarande ordning inte utgör ett tillräckligt konstitutionellt skydd. Går det så långt att Lagrådet avstyrker ett lagförslag från regeringen ska det tas på högsta allvar. Det går såklart att fundera på hur det skulle kunna se ut. Till exempel skulle ett avstyrkande från Lagrådet kunna leda till krav på kvalificerad majoritet i riksdagen, särskilt i de fall som berör konstitutionella frågor.

För det tredje bör krav på kvalificerad majoritet införas för vissa grundlagsändringar. Detta är framför allt viktigt i förhållande till den del av konstitutionen som reglerar grunderna för statens styrelseskick, maktdelning, rättsväsendets oberoende samt grundläggande fri- och rättigheter. Det skulle höja tröskeln för att kunna montera ner den liberala demokratins grundvalar i Sverige.

På Fores arbetar vi varje dag för att hitta de lösningar och reformer som Sverige behöver för att försvara den liberala demokratin som vi känner den. Med de förslag vi tar upp här kan Sverige förstärka sitt konstitutionella självförsvar, så vårt lands motståndskraft mot odemokratiska strömningar blir mer robust.