Förenkla regelverket för samhällskritiska vägtransporter

Mobila kranar tar sällan plats i den samhällspolitiska debatten. Branschen omsätter cirka fem miljarder kronor per år och myndigheter som Trafikverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB betraktar mobila kranar som en samhällskritisk funktion. När tunga element ska lyftas på en byggarbetsplats, en vindkraftspark ska resas eller vid ett räddningsarbete så är den mobila kranen många gånger oumbärlig.

Undantag behövs för varje uppdrag

Mobilkranbranschen är ett serviceyrke. I likhet med taxibranschen ska mobila kranar säkerställa att efterfrågad transport sker från A till B. Skillnaden är att mobila kranar lyfter gods och produkter i stället för att transportera personer.

Här slutar likheten med taxibranschen. Tyvärr. När en mobilkran ska förflytta sig krävs alltid ett undantag på grund av kranens höga axeltryck. För att köra en mobilkran på allmän väg krävs ett undantag som specificerar vilka vägar som kranen kan nyttja och det behövs ofta undantag för varje enskilt uppdrag, även om samma typ av kran och samma färdväg ska nyttjas.

När en mobilkran ska förflytta sig krävs alltid ett undantag på grund av kranens höga axeltryck.

När transporten sker inom en kommun sker ansökan i den enskilda kommunen. Eftersom det saknas harmonisering mellan kommuner sker handläggningen på olika sätt och tar olika lång tid. När transporter sker över kommungränser hanterar Trafikverket undantagen. Nuvarande system kräver dessutom att ansökan innehåller registreringsnummer på det fordonet. Undantaget gäller ofta endast under en högst begränsad tid.

Finns tecken på osund konkurrens

Det betyder att när beställningar justeras och planerade arbeten drar ut på tiden så är kranägaren aldrig säker på när tillståndet kommer eller om det måste sökas på nytt. För att gardera sig och möta kunders önskemål söker många företag därför både två, tre och fyra undantag för en och samma transport. Samtidigt finns tydliga tecken på att transporter utförs utan ett undantag, vilket leder till osund konkurrens.

Trafikverket hanterar cirka 35 000 undantag per år, en tredjedel avser mobila kranar. Undantagen hos kommuner lär vara mångfalt fler. För drygt ett år sedan gav regeringen Trafikverket i uppdrag att förenkla och effektivisera dagens system. Mobilkranföreningen har haft en dialog med Trafikverkets utredare under det gångna året. Snart går arbetet in i sin slutfas och skarpa förslag ska skrivas fram.

Skapa ett enhetligt system

Mobilkranföreningen har tydliga förväntningar. Det behövs ett enhetligt system för hantering av alla undantag. Man behöver säkerställa att den ökade mängden ärenden inte påverkar handläggningstider. Dessutom anser vi:

• Att myndigheterna med Trafikverket i en ledande roll, behöver ha ambitionen att utveckla nuvarande digitala system så att det går att göra en ”digital självdeklaration” från respektive fordon. Det är ett omfattande arbete som bland annat bör sikta på att digitalisera hela vägnätet i Sverige. De långsiktiga vinsterna överskuggar kortsiktiga kostnader. Vi är övertygade om att även andra samhällskritiska funktioner har nytta av ett digitaliserat vägnät.
• Att man ska låta företagen ansöka om undantag på kranmodell i stället för på registreringsnummer. Det skulle innebära stora vinster och få risker, att gå över till system där mobilkranar grupperas i olika klasser. Dessa ska i sin tur harmonisera med klassningen av vägars bärighet. Det ökar flexibiliteten för det enskilda företaget och minskar byråkrati och arbetsbelastning hos myndigheten.
• Att tidsbegränsningar måste vara relevanta. Det är fullt genomförbart att ta fram generella undantag på stora delar av vägnätet liksom på återkommande eller identiskt vägnät exempelvis till en byggarbetsplats som pågår under en längre tid.

Sverige ska ha ordning och reda och inte tumma på säkerheten. Men vi behöver rensa bort onödig byråkrati för att underlätta fortsatt utveckling och motverka osund konkurrens.