Folkbiblioteken behöver statliga stöd, Parisa

Folkbiblioteken, de bibliotek som finns i varje kommun och som finns till för samtliga invånare, får allt mindre resurser. Tidningen Biblioteksbladet visar i en ny undersökning att åtta av tio folkbibliotek får försämrad ekonomi under 2024.

Under rådande ekonomiska läge i kommunerna kanske det inte verkar så märkligt, men faktum är att folkbiblioteken halkat efter övrig kommunal verksamhet åtminstone sedan 2000, enligt en rapport som Svensk biblioteksförening släppte 2021. Mellan 2000 och 2019 ökade de kommunala budgetarna med 89 procent, medan motsvarande ökning för folkbiblioteken var knappt hälften så mycket, 43 procent.  

Urholkningen börjar kännas av

Detta naggande i kanten på folkbibliotekens budgetar har lett till en urholkning som börjar märkas på allvar runt om i Sverige med stängda filialer, indragna turer med bokbussen och mindre programverksamhet. Detta i en tid då läsförmågan sjunker hos barn, behovet av att få hjälp kring källkritik och AI och bibliotekens roll i totalförsvaret diskuteras allt mer. Det går helt enkelt inte ihop. I Biblioteksbladets undersökning framkommer att en fjärdedel av alla folkbibliotek behöver dra ner på verksamheten. Det är oroväckande siffror som borde göra även kulturminister Parisa Liljestrand orolig. 

Folkbiblioteken är inte en bara ett rum för läsning och utlåning av böcker. Enligt biblioteksdagen är kärnuppdraget både brett och komplext. Folkbiblioteken ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Folkbiblioteken ska även verka läsfrämjande, arbeta med prioriterade grupper såsom barn och personer med funktionsnedsättningar, öka kunskapen om informationsteknik med mera.  

I praktisk verksamhet innebär det att folkbiblioteken, utöver utlån av medier, ska arbeta med programverksamhet och uppsökande verksamhet för att nå alla målgrupper. Det kan röra sig om allt från sagostunder för barn till språkcafé för nyanlända. Pengar och personalresurser ska räcka till bokbussar och besök på särskilda boenden. Många bibliotek, särskilt i mindre kommuner, fungerar som kulturinstitutioner. Folkbiblioteken är ofta den enda platsen där alla är välkomna, oavsett plånbok och förutsättningar. De har en unik plats i det svenska samhället, men risken finns att många bibliotek snart inte kan leva upp till bibliotekslagen.  

Trots stöd återstår risken 

Sedan 2018 har folkbiblioteken kunnat söka statliga medel via satsningen Stärkta bibliotek, men de sista pengarna används av biblioteken i år. Förslag finns nu att stöd till folkbiblioteken ska bakas in i kultursamverkansmodellen, med en risk att de medlen går till andra kulturverksamheter om bidragen inte är riktade. Urholkningen av folkbibliotekens ekonomi riskerar alltså att fortsätta, även med ökade statliga medel till kommunerna.  

På uppdrag av regeringen har Kulturrådet tagit fram en rapport om folkbibliotekens behov av statliga stöd. Även om rapporten lyfter behovet av en stabil grundfinansiering från kommunerna själva, identifierar myndigheten att folkbiblioteken behöver långsiktiga och permanenta statliga stöd. Svensk biblioteksförening håller med.  

Kulturminister Parisa Liljestrand behöver agera skyndsamt för att stärka folkbiblioteken i hela landet. En fjärdedel av dem har redan behövt dra ner på verksamheten. Väntar hon för länge kommer ännu fler invånare att få minskad biblioteksservice, och det i ett läge när läsförmågan sjunker och informationshoten mot Sverige ökar.

Sverige behöver starka folkbibliotek, men utvecklingen går nu åt helt fel håll.