Fler platser kan kameraövervakas

En ökad kameraövervakning har nämnts av både statsminister Stefan Löfven och inrikesminister Anders Ygeman som en av flera åtgärder för att förbättra skyddet mot terorrhot.

Enligt regeringen kan kameraövervakning bidra till att klara upp brott, vilket i sin tur leder till ett tryggare samhälle. Det är också viktigt att lagen inte ställer för höga krav när det gäller möjligheten för polisen och andra att få tillstånd till kameraövervakning på platser som är särskilt utsatta för brott, enligt regeringen.

Men det finns också platser och byggnader som har en generellt hot riktad mot sig, exempelvis  asylboenden, medieredaktioner och lokaler som används av religiösa samfund. Kameraövervakning kan utgöra en del i skyddet av sådana platser och byggnader, skriver regeringen i direktiven.

Hotbild

I uppdraget ingår att ta ställning till om kameraövervakning på särskilt brottsutsatta platser och platser med en generell hotbild över sig behöver förbättras, och om andra än polisen har tillräckliga möjligheter till sådan kameraövervakning.

Samtidigt är det viktigt att kameraövervakning inte sker slentrianmässig, med tanke på skyddet för integritet och privatlivet. Utgångspunkten är därför att kameraövervakning endast ska användas om övervakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset.

Högre krav 

Men i uppdraget ingår också att se över en områden där reglerna kan behöva skärpas. Regeringen vill utreda om det ska krävas en anmälningsplikt för att sätta upp kameror i skolor och på arbetsplatser dit allmänheten inte har tillträde.

Dessutom kan facket få ett större inflytande över frågor som gäller kameraövervakning av arbetsplatser. I dag kan en arbetsgivare sätta upp en kamera om den som övervakas ger sitt samtycke, men i många fall kan den anställde känna sig tvingad att gå med på detta. Av det skälet vill regeringen ha kartlagt om facket ska få ett större inflytande för att garantera ett starkare integritetsskydd för anställda.