Fem tunga skolutredningar att hålla koll på

Skolpolitik tar tid. Ministrarna på utbildningsdepartementet har under den gångna mandatperioden tillsatt många utredningar som påverkar förskola, grundskola samt gymnasiet och vuxenutbildningen. Fem av dem ska presenteras under 2018. Det är om studievägledning, praktiknära forskning, skolmyndigheterna, komvux och lärarens yrkesroll. 

Skolforskning under lupp

En infekterad fråga för de som sysslar med praktiknära skolforskning är hur forskningen ska vara organiserad och hur samarbeten ska kunna ske på bästa sätt. Det visar inte minst den debatt som varit på Altinget den senaste tiden. Cecilia Christersson, till vardags vice rektor på Malmö högskola, ska kartlägga den samverkan som finns mellan skolhuvudmän och högskolor kring praktiknära forskning i skolan. Utredaren och hennes medarbetare samlar information om detta, bland annat i möten med olika aktörer runtom i Sverige.

Utredningen ska vara klar senast den 1 mars..

– Vi kommer att presentera en nulägesbild av den praktiknära forskningen och hur den samordnas. Det är stor skillnad runt om i landet och det hänger ihop med att lärarutbildningen skiljer sig åt, säger Ingrid Edmar, som är sekreterare i utredningen, till Altinget.

Bättre vägledning för eleverna

I oktober ska chefen för Ifous, Marie-Hélène Ahnborg, vara klar med utredningen om syo- och yrkesvägledning. Regeringen tycker att utvecklingen har sprungit ifrån den vägledning som finns idag och att det behövs en rejäl uppryckning på området.

Tanken är att hitta ett system där alla elever inom skolväsendet får möjlighet att göra väl övervägda utbildnings- och yrkesval fattade utifrån goda kunskaper om arbetsliv och utbildningsvägar. Regeringen ser också risker för att vissa grupper kan hamna i kläm om inte vägledningen fungerar bra. Därför ska Marie-Hélène Ahnborg föreslå åtgärder för att minska betydelsen av kön, social bakgrund och funktionsnedsättning vid utbildnings- och yrkesval.

– Det är en mycket viktig del i utredningen, säger hon till Altinget.

Ahnborg menar att på många ställen fungera vägledningen bra.

– Problemet är att det ser väldigt olika ut mellan kommuner och mellan skolor, säger  Marie-Hélène Ahnborg till Altinget.

– På vissa ställen fungerar det bra och med en tydlig ansvarsfördelning. Men på andra ställen är det inte så. Ansvaret tas inte av någon, säger Marie-Hélène Ahnborg.

Altinget skrev tidigare om en rapport från SNS som visade att det behövs relativt små insatser när det gäller studievägledning. Övergripande och kortfattad information från studievägledare har stor påverkan för vissa grupper av gymnasieelever, var slutsatsen i rapporten som docenten Anders Stenberg stod bakom.

Marie-Hélène Ahnborg håller med om det.

– Absolut. Det är ingen rocket science, säger hon.

Myndigheterna ritas om 

En utredning som kommer att sätta stora spår i hur Skolsverige styrs och organiseras är utredningen om organisationsöversyn av de statliga myndigheterna inom skolväsendet. Tanken är bland annat att det ska bli en ökad regional statlig närvaro, alltså att en större del av myndigheternas verksamhet flyttas bort från Stockholm. Utredningen ska vara klar senast den 1 juni. Men utredaren Kerstin Hultgren, med förflutet på Skolverket och utbildningsdepartementet, är förtegen om vad som händer i utredningen.

– Jag kan inte säga något förrän jag har redovisat det för min uppdragsgivare, säger hon till Altinget. 

Nya villkor för komvux 

I augusti ska den tidigare statssekreteraren på utbildningsdepartementet Roger Mörtvik redovisa hur framtiden komvux ska se ut.

Mörtvik ska bland annat titta på om det i vissa fall bör kunna göras undantag från skollagens bestämmelser om att de som fått minst utbildning ska prioriteras när det gäller antagningen till komvux på gymnasial nivå. Han ska också ta ställning till om en förenklad betygsskala skulle förbättra genomströmningen inom delar av komvux och särvux.

Nya skolroller

Björn Åstrand,  dekan vid Karlstads universitet och också tidigare ledamot i Skolkommissionen, ska i mars vara klar med utredningen ”Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner.”

Åstrand ska lämna förslag som syftar till att ge bättre förutsättningar för lärare, förskollärare, rektorer och förskolechefer att utföra sina uppdrag. Det innebär att han ska se över vissa examina och karriärvägsreformen. I utredningen ingår även att kartlägga hur den administrativa bördan är för lärare, rektorer och förskolechefer och komma med förslag hur denna börda kan minskas.