Debatt

Fem strategiska fokusområden för stärkt civil beredskap i Norden

Sverige och Finland skulle kunna förbättra sin krisberedskap genom ökat samarbete. Det menar Fredrik Bynander, chef Försvarshögskolans centrum för totalförsvar, och Gunvor Kronman, vd Hanaholmen.

MSB:s beredskapslager. En gemensam svensk-finsk lagerhållning skulle kunna stärka det civila försvaret, menar debattörerna.
MSB:s beredskapslager. En gemensam svensk-finsk lagerhållning skulle kunna stärka det civila försvaret, menar debattörerna.Foto: Tommy Pedersen/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Sverige och Finland har länge samarbetat inom det militära försvaret, en samverkan som ytterligare kommer att fördjupas i och med det stundande Nato-medlemskapet. Parallellt med det militära samarbetet har länderna satt ökad fokus på det civila försvaret. Krisberedskapsprogrammet Hanaholmen-initiativet lanserades 2021 för att svenska och finska krisberedskapsexperter skulle ha ett gemensamt forum för utbyte av kunskap och kreativa idéer.

Kursprogrammet har enligt deltagarna själva ökat deras kunskap om respektive länders krisberedskapssystem och hjälpt dem skapa nya gränsöverskridande kontakter. Dessutom har Hanaholmen-initiativet hjälpt de medverkande att upptäcka nya fokusområden som ytterligare kan stärka ländernas civila beredskap. Därför rekommenderar de också att nya deltagare engagerar sig i programmet.

Utifrån deltagarnas diskussioner och reflektioner har arrangörerna tagit fram fem idéer och observationer för en stärkt krisberedskap i Sverige och Finland.

Leveranssäkerhet

Enligt kursdeltagarna kan Sverige och Finland ytterligare utveckla samarbetet inom lagerhållning och försörjningstrygghet. Förutom gemensamma beredskapslager betonas ett fördjupat företagssamarbete.

Experterna ställer frågan om inte de största företagen i Finland och Sverige kunde skapa en beredskapsring för snabb produktion av kritiska förnödenheter. Här betonas betydelsen av ny teknologi och AI för ett möjligast effektivt, gränsöverskridande samarbete.

Frågan om gemensam lagerhållning utreds också som bäst av Finlands försörjningsberedskapscentral och Sveriges myndighet för samhällsskydd och beredskap, MSB. Båda parterna uppger sig se klara fördelar med ett fördjupat samarbete inom det civila försvaret som ett komplement till det militära samarbetet.

Den nationella försvarsviljan

I sina kursobservationer lyfter experterna också fram betydelsen av att skapa försvarsvilja bland ländernas medborgare, med betoning på kommunikationens roll. Det handlar om allt från utbildning i skolor och informativa hemsidor till förberedelseförpackningar som kunde sändas ut till de svenska och finska hushållen.

Här tangerar experterna en tanke som fördes fram på ett regionalt krisberedskapsforum i Karlstad tidigare i år. Där presenterades digitala spel som en potentiell metod för att sprida kunskap om civil beredskap.

Sveriges minister för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M), har också han vid ett flertal tillfällen betonat betydelsen av medborgarnas personliga engagemang och beredskapsvilja. Enligt Bohlin har varje individ ett ansvar att själv förbereda sig på och vara beredd att hantera en samhällskris. Folk bör enligt ministern känna att de är en del av samhällets motståndskraft.

Utbildning och träning

Vidare betonar experterna den bilaterala aspekten i krisberedskapsarbetet. Det finns en möjlighet att utveckla samarbetet mellan Finland och Sverige genom gemensamma övningar och genom att man deltar i varandras beredskapskurser. Man kunde också överväga att skapa en gemensam övningskalender.

Ledarskap och nordiskt samarbete

Slutligen betonar de svenska och finska krisberedskapsexperterna vikten av ett aktivt och modigt ledarskap och ett breddande av det bilaterala samarbetet till ett fördjupat nordiskt dito. Man talar om ett motståndskraftigt Norden, A joint Nordic Resilience Region, inom ramen för Nato-samarbetet och det nya europeiska CER-direktivet.

Det finns en möjlighet att utveckla samarbetet mellan Finland och Sverige genom gemensamma övningar och genom att man deltar i varandras beredskapskurser.

Även här har experterna uppbackning från annat håll. Finlands tidigare försvarsminister Jan-Erik Enestam betonade i sin rapport till Nordiska ministerrådet i november 2021 att Norden skulle behöva en gemensam ”nätverksenhet” för krisberedskap.

Även Patrik Oksanen, senior fellow på tankesmedjan Frivärld i Stockholm, har vid upprepade tillfällen betonat betydelsen av nordiskt samarbete inom krisberedskap. I boken Stronger together – Sweden and Finland on the road toward Nato föreslår Oksanen att Finland, Sverige och Norge kunde skapa ett gemensamt högkvarter för krisberedskap med säte i Karlstad, ett av Sveriges ledande kompetenscentrum för samhällssäkerhet.

Nämnda personer

Patrik Oksanen

Resident senior fellow tankesmedjan Frivärld
Journalist (Mitthögskolan Sundsvall 1997)

Carl-Oskar Bohlin

Minister för civilt försvar (M)
Juridik (Uppsala uni., 2011)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00