Fem lärdomar från energitoppmötet: ”Handlar såklart också om big business”

Danmarks statsminister Mette Fredriksen bjöd in till energitoppmöte på Bornholm, ett toppmöte som handlar om mycket mer än Putins energihot. Altingets danska klimatredaktör Morten Øyen inventerar regeringens möte med de baltiska länderna.

EU-kommissionens ordförande mötte upp med ledarna från Danmark, Finland, Polen, Estland, Lettland och Litauen. Magdalena Andersson skickade istället energiministern.&nbsp; <br>
EU-kommissionens ordförande mötte upp med ledarna från Danmark, Finland, Polen, Estland, Lettland och Litauen. Magdalena Andersson skickade istället energiministern. 
Foto: Mads Claus Rasmussen/Ritzau Scanpix

Flankerad av flera europeiska kollegor kunde Danmarks statsminister Mette Frederiksen presentera årets andra stora energitoppmöte på dansk mark.

Den här gången är det Östersjön som är centrum för Danmarks försök att både påskynda den gröna omställningen – och sälja fler danska vindkraftverk.

Men det väcker också frågor när det gäller samarbetet med grannarna i öst kring energi.

Altingets danska klimatredaktör, Morten Øyen, ger här fem takeaways från tisdagens toppmöte.

1. Varför ska vi vara intresserade av energitoppmötet?

”Det bör man, för det handlar om att ge ett svar på Putins krig i Ukraina och klimatförändringarna. Det vill säga hur vi kan ta oss ur européernas beroende av rysk energi, och hur gör vi det genom att inte bara ersätta gammal fossil energi med ny fossil energi?

Här är budskapet från toppmötet att svaret på båda frågorna är att samarbeta kring grön energi. Konkret gick Danmark, Tyskland, Finland, Polen, Sverige och de baltiska länderna samman för att sjudubbla mängden havsvind i Östersjön år 2030 från nästan 3 gigawatt till 20 gigawatt.

Det innebär att länderna ska kunna köpa och sälja el internt genom ett gemensamt elnät och att 1 100-1 700 havsbaserade vindkraftverk ska byggas på bara åtta år.

Det ligger i linje med Danmarks gröna ambitioner och man kan också skapa jobb genom att bygga en massa havsbaserade vindkraftverk och tjäna pengar på att vara ett slags utlopp för andra länder.

Problemet är förstås att Putins krig pågår just här och nu och energipriserna exploderar. Medan havsbaserade vindkraftverk och kablar mellan länder både tar tid och är besvärliga att etablera.”

Läs också

2. Det finns utmaningar för den danska regeringens argument för sina ambitioner för Östersjöns gröna energi. Varför kan det fortfarande vara svårt att genomföra?

”Till skillnad från toppmötet om vindkraftverk i Nordsjön är detta ny mark för Danmark med stor vindkraftsutbyggnad och samarbete med de andra länderna ut till Östersjön.

Länder som Estland, Lettland och Litauen har en energiinfrastruktur som fortfarande är orienterad mot det gamla Sovjetunionen. Det måste nu vändas mot Europa, och det är inte helt lätt.

Tyskland behöver ersätta den ryska gasen, men deras infrastruktur är inte sådan att man enkelt bara kan koppla på vindkraftverk istället.

Och i Polen har man en stark kolindustri, och många i Polen tror att den provisoriska lärdomen av Rysslands krig är att man måste vara herre över sin egen energi och för allt annat inte vara beroende av andra länder för livsviktig infrastruktur. De menar att fokus måste ligga på den nuvarande krisen och inte på vindkraftverk i en avlägsen framtid. Därför har Polen också föreslagit att lägga delar av EU:s klimatpolitik på is i två år.”

3. Toppmötet kan användas i berättelsen om ett Danmark i den gröna ledartröjan, men gör danska regeringen det bara i den gröna sakens tjänst?

”Nej, för regeringen handlar det också till stor del om danska jobb, order till danska företag och att tjäna lite pengar till statskassan. Och på en direkt fråga säger klimatminister Dan Jørgensen att det inte är något de "skäms över" heller.

Naturligtvis handlar den gröna omställningen om att göra något bra för klimatet och miljön, men det ska inte vara några oklarheter kring att det också rör sig om big business.

Danmark har nu haft ett energitoppmöte i Esbjerg för att tiodubbla grön el från Nordsjön, och nu detta toppmöte för att få igång utvecklingen även i Östersjön. Mötet i Esbjerg planerades redan innan Putin gick in i Ukraina. Och utvecklingen i Östersjön är en förlängning av de danska planerna för det så kallade Energiø Bornholm, som också legat på ritbordet länge.

Det visar i alla fall att Rysslands krig kan ha gjort vindkraftsutbyggnad och delning av grön energi mellan länderna högaktuellt, men att det förmodligen också hade varit på agendan utan kriget.”

4. Toppmötet var ursprungligen tänkt att äga rum på Bornholm, som har blivit centrum för regeringens planer på mer grön energi i Östersjön. Men vad tycker egentligen bornholmarna om det?

”Jag tror att många bornholmare tycker det är häftigt att vara med i klimatkampen, hjälpa européer ur Putins gasgrepp och få lite jobb till ön. Men det finns också kritiska röster.

Medborgarföreningen Energiø Bornholm är redan etablerad och uttrycker oro över byggandet av högspänningsanläggningar och master på Bornholm.

Och om man läser de första remissvaren och konsultrapporterna om havsbaserade vindkraftsplaner runt Bornholm kan man redan nu ana konturerna av framtida bråk om man ska ta hänsyn till hotade fåglar, fiske, sjöfartsleder och övningsplatser för tyska ubåtar.

Det brukar vara svårt att helt undvika lokalt motstånd när Christiansborg kommer med nya planer för hur ett stort område istället ska användas.”

5. Den danska valrörelsen är precis runt hörnet, men Socialdemokraterna har tappat väljare under sommaren. Vad betyder detta värdskap för Mette Frederiksen?

”Planerna för toppmötet har pågått sedan mars, så man behöver inte lägga ner mycket valkampanj på det. Men det är klart att det nog passar henne bättre att prata om att ge Putin en grön näve än att behöva svara på fler frågor om minkfallet.”

Läs uttalandet undertecknat av de åtta regeringscheferna från Danmark, Sverige, Finland, Tyskland, Polen, Estland, Lettland och Litauen.

Artikeln är en översättning från Altinget.dk

Nämnda personer

Mette Frederiksen

Danmarks statsminister, ledamot i folketinget, partiordförande (S)
Master i Afrikastudier (Københavns Uni. 2009), ba.scient.adm. i samfundsfag (Aalborg Uni. 2007)

Sanna Marin

Finlands statsminister
pol. mag offentlig förvaltning (Tammerfors uni. 2017)

Khashayar Farmanbar

Tidigare energi- och digitaliseringsminister (S), före detta kommunstyrelsens andre vice ordförande Nacka kommun
Fil. kand i datavetenskap (Luleå tekniska uni., 2000) och kandidatexamen i industriell marknadsföring (Luleå tekniska uni., 2003)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget