Fel av KD att vilja luckra upp kraven på lärarlegitimation

Fram till nu har KD sett vikten av att lärare har genomgått en lärarutbildning av hög kvalitet. Partiet förordar höjda behörighetskrav till lärarutbildningen och att likvärdigheten mellan lärarutbildningar ska garanteras i hela landet. KD vill också säkerställa att exempelvis ledarskap, konflikthantering och ämnesdidaktik inklusive metodik ingår i utbildningarna. Det här är utmärkta krav som Sveriges lärare ställer sig bakom, men allra viktigast är att vi verkar vara överens om att det ska gå att ställa krav på lärarkompetens.

Därför blir vi inte så lite häpna över att den konkreta utbildningspolitiska fråga som KD väljer att gå ut i inför partiets riksting helt går på tvärs med det partiet sagt sig vilja uppnå. Plötsligt vill KD utöka möjligheten för utländska lärare utan svensk lärarlegitimation att undervisa i svensk skola till att även gälla språk.

Det finns redan ett väl utarbetat program

Det finns många utmärkta internationella lärarutbildningar, det ska vi inte förneka. Men de lärarutbildningarna förbereder inte för att arbeta i svensk skola med svensk läroplan med både specifik värdegrund och centralt innehåll. De utländska utbildningarna saknar också förberedelse för att arbeta med vårt system av betyg och bedömning.

Det innebär inte att en utländsk lärarutbildning är värdelös i svensk skola, utan tvärtom är den en bra grund för att komplettera till en lärarutbildning som motsvarar innehållet i en svensk lärarutbildning. Just därför finns redan ett väl utarbetat program, kallat Utländska lärares vidareutbildning, ULV, som skräddarsyr behörighetskomplettering för lärare med utländsk lärarexamen.

Konflikt med språklagen

Påståendet från KD att tvåspråkiga skolor gynnar eleverna behöver också synas i sömmarna. Vi kan konstatera att den forskningsgenomgång som Skolverket genomfört på området visar att det vetenskapliga underlaget om effekterna av engelskspråkig undervisning är begränsat.

Den sammantagna bilden är, enligt Skolverket, att engelskspråkig undervisning har blygsamma eller inga effekter på elevernas kunskaper i engelska och att den kan innebära risker för elevernas utveckling av svenskan och möjligen även för ämneskunskaperna.

Skolverket konstaterar att undervisning som till stor del sker på engelska riskerar att stå i konflikt med språklagen och läroplanen. Detta blir särskilt bekymmersamt om undervisning på engelska dessutom kombineras med lärare som saknar en fullständig utbildning för att undervisa i svensk skola.

Fokusera på den bra skolpolitiken

Även engelskämnet behöver undervisas utifrån svensk läroplan och bedömas och betygssättas i enlighet med svenska regler. Dessutom är en viktig aspekt av språkdidaktik att läraren undervisar med utgångspunkt från elevens egna språkkunskaper. En engelsklärare i svensk skola behöver veta hur det svenska språket är uppbyggt för att kunna förstå hur eleverna utvecklar sina språkkunskaper och även förstå var eleverna brister.

I stället för att utöka möjligheten för utländska lärare utan svensk lärarlegitimation att undervisa i svensk skola borde tvärtom även undantaget från legitimationsregelverket för undervisning på engelska tas bort helt. Visst ska det kunna finnas lärare med utländsk utbildning i svenska skolor, men de ska först få till sig de kunskaper om det svenska skolsystemet som behövs innan de ska få undervisa. Undantagen kommer bara att drabba eleverna.

Vi vill gärna ta KD på orden när de säger att de står bakom karriärtjänster som ger lärare möjlighet till ett rejält lönelyft, vill minska den administrativa bördan för lärare och stärka elevhälsan. Där finns bra skolpolitik som KD borde fokusera på i stället för att luckra upp legitimationskraven och därmed undergräva likvärdighet och undervisningskvalitet i svensk skola.