Fastighetsägarna: Lagstifta om oberoende tvistelösning
DEBATT. Den svenska modellen för de årliga hyresförhandlingarna fungerar inte, och vi är glada att regeringen nu ska utreda hur en oberoende tvistelösning kan se ut, skriver fem vd:ar för Fastighetsägarna.

Vd, Fastighetsägarna Sverige
Dennis Bucht
Vd, Fastighetsägarna GFR
Susanne Rikardsson
Vd, Fastighetsägarna Syd
Andreas Sjöberg
Vd, Fastighetsägarna Mittnord
Oskar Öholm
Vd, Fastighetsägarna Stockholm
Hyresrätten är en viktig boendeform, men ska vi värna den för framtiden krävs spelregler som fungerar. I grunden handlar det om att skapa en förutsägbarhet för både hyresgäster och fastighetsägare som gör att fler långsiktigt vill äga och förvalta hyresrätter.
Mot den bakgrunden är det oroväckande att den svenska modellen för de årliga hyresförhandlingarna inte fungerar. Parterna i de kollektiva förhandlingarna står långt ifrån varandra både vad gäller synen på varför hyror behöver höjas och vad som är en rimlig årlig höjning.
Det är därför hyresförhandlingarna ofta drar ut på tiden och skapar osäkerhet hos både fastighetsägare och boende. Hyresgäster riskerar dessutom att få betala retroaktiva höjningar till följd av de utdragna förhandlingarna.
Hyresgästföreningen avgör
Problemen beror i grunden på att det i dag saknas både en partsoberoende tvistelösning på hyresmarknaden och en tydlig vägledning för vad den årliga hyresutvecklingen ska grundas på.
Foto: Magnus Glans/Sofia Sabel/Fastighetsägarna/Olof Holdar
Om parterna inte kommer överens finns det ingen att vända sig till för att lösa tvisten. Kommer parterna inte överens förändras inte hyran, vilket i praktiken betyder att Hyresgästföreningen själva avgör om hyran kan höjas från ett år till ett annat och i så fall med hur mycket.
Boendeformen försvagas
När en part har veto kan förhandlingarna inte sägas föras mellan jämbördiga parter. Att det träffas uppgörelser är därför ingen indikation på att hyresförhandlingssystemet fungerar. Tvärtom har det varje år under lång tid och på flera orter träffats uppgörelser som är otillräckliga för en långsiktig och ansvarsfull förvaltning av hyresfastigheter. Hyresrättens ställning som boendeform försvagas när de årliga förhandlingarna inte fungerar.
Lagstiftning som lösning
När en part har veto kan förhandlingarna inte sägas föras mellan jämbördiga parter.
Fastighetsägarna
Vi har under lång tid försökt att hitta en lösning som parterna på hyresbostadsmarknaden själva kan komma överens om. Men trots att problemen är välkända, trots mängder av möten och förhandlingar, har det inte varit möjligt att hitta en sådan frivillig modell.
Det leder oss till den tydliga slutsatsen att en långsiktigt hållbar lösning bara kan etableras genom lagstiftning.
De kollektiva hyresförhandlingarna behöver bli mer effektiva, men också bidra till den långsiktighet som är nödvändig för att främja ytterligare investeringar i hyresrätter på den svenska bostadsmarknaden.
Fastighetsägarnas medlemsföretag förhandlar årliga hyresjusteringar över hela landet. Vi vet därför att problemen inte är begränsade till en viss kategori orter eller regioner.
Högt prioriterat
Vi är glada att regeringen nu ska utreda hur en oberoende tvistelösning kan se ut. En utredare har tillsatts och han ska lämna förslag före årsskiftet. Det tycker vi är oerhört värdefullt och ger hopp om en långsiktigt stabil lösning som bara medges genom en förändrad och moderniserad lagstiftning.
I veckan träffar vi regeringens utredare för ett första möte. Att finna en lösning på systemfelet är högt prioriterat bland våra medlemsföretag och vi kommer att vara en konstruktiv samtalspartner i processen mot jämbördighet mellan parterna och en lagstadgad oberoende tvistelösning för de tillfällen man inte kommer överens.
Minska risken för tvister
Grunderna för hyresutvecklingen behöver vara utformade för att långsiktigt säkra hyresrättens ställning på bostadsmarknaden och samtidigt vara lätta att förstå för både hyresgäster och fastighetsägare. Tydliga grunder för hyresutvecklingen ger värdefull vägledning i de årliga förhandlingarna, vilket främjar snabbare överenskommelser och minskar risken för tvister.