Färre extra ändringsbudgetar om beredskapen varit bättre

Fler pandemiåtgärder hade kunnat genomföras i den ordinarie budgeten om beredskapen varit bättre. Det menar Riksrevisionen som i en ny rapport understryker riskerna med extrabudgetar.

Många pandemiåtgärder genomfördes genom extra ändringsbudgetar som regeringen lämnade till riksdagen. "Det
kan försvaga statsfinanserna på sikt och göra att vi är sämre rustade när nästa
kris ska hanteras" säger projektledare Per Franzén, Riksrevisionen.
Många pandemiåtgärder genomfördes genom extra ändringsbudgetar som regeringen lämnade till riksdagen. "Det kan försvaga statsfinanserna på sikt och göra att vi är sämre rustade när nästa kris ska hanteras" säger projektledare Per Franzén, Riksrevisionen. Foto: Anders Wiklund/TT
Miranda Olsson

För att en extra ändringsbudget ska läggas fram och röstas igenom i riksdagen krävs särskilda skäl. Det är ett avsteg från den ordinarie budgetprocessen där åtgärder ska finansieras inom satta ramar. Ändå läggs extrabudgetar fram allt oftare.

– Av budgetmässiga och demokratiska skäl är extra ändringsbudgetar ett sistahandsalternativ, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande från Riksrevisionen om en ny rapport från myndigheten som publicerades på torsdagen.

Myndigheten har granskat de många extra ändringsbudgetar som togs fram under 2020 och 2021 för att hantera pandemins konsekvenser.

– Större delen av pandemihanteringen föreslogs i extra ändringsbudgetar. Det rör sig om mer än 200 enskilda åtgärdsförslag på sammanlagt 400 miljarder, säger Per Franzén, projektledare på Riksrevisionen, till Altinget.

Den övergripande slutsatsen är att hanteringen varit rimlig och nödvändig givet omständigheterna.

Samtidigt pekar myndigheten också på brister i budgeterna. Det handlar till exempel om att den information som ska möta extra ändringsbudgeternas grundläggande krav kan göras tydligare, som redovisningen av de samlade konsekvenserna av förslagen.

Riksrevisionen har även undersökt de skäl regeringen angett för förslagen.

– Vi ser att det i flera fall skulle kunna vara tydligare varför just det här förslaget lämnas just nu. En och samma extra ändringsbudget innehåller ibland tjugo till trettio enskilda förslag, och då är inte varje enskilt förslag motiverat av ett särskilt skäl men man kan av sammanhanget förstå varför det lämnats, säger Franzén.

I rapporten konstateras att regeringen inte i någon av de extra ändringsbudgetarna har redovisat varför förslagen inte kan lämnas i den ordinarie budgeten. I många fall är informationen också rätt knapphändig kring de ändringar av stöd som regeringen velat genomföra, menar Franzén.