Fackförbundet: Totalförmågan kan brista utan mer personal till kustbevakningen 

Under ett flertal år har läget varit ansträngt för Kustbevakningen och det har länge varit uppenbart att det råder stor brist på operativ personal. Under 2021 eskalerade det ytterligare och det har nu blivit så illa att en sjuk eller vabbande kustbevakare kan innebära att Kustbevakningens fartyg inte kan lämna kaj.

Säkerhetsläget ställer krav

Det försämrade säkerhetsläget i Europa och kring Östersjön ställer nu nya krav och förväntningar på Kustbevakningen - krav som inte kan uppfyllas givet dagens situation. Trots det mycket allvarliga läget saknades riktade anslag till Kustbevakningen i regeringens Vårproposition.  

Samhällsutvecklingen har gjort att kraven på och uppdragen till Kustbevakningen har utökats och blivit mer komplexa. Kombinationstanken som ligger till grund för utformningen av hela myndighetens verksamhet är central. Det innebär att beredskapen för miljöräddningstjänst till sjöss kombineras med andra insatser kring till exempel brottsbekämpning i syfte att optimera resurser. Kustbevakningen har därför ett nära samarbete med flera andra myndigheter som till exempel Polisen, Tullverket och Havs- och vattenmyndigheten.

Myndighetens särskilda bevakningsansvar innebär också att dess verksamhet påverkas vid höjt beredskapsläge – något som är extra aktuellt till följd av den ryska invasionen av Ukraina.  

Orsakat olycka och brand

I regeringens Vårbudgetproposition 2022 har Kustbevakningen återigen glömts samtidigt som regeringen pekar på behovet av ökade satsningar på totalförsvaret.

När flera uppgifter måste lösas samtidigt drabbar resursbristen aldrig endast en del av verksamheten – det påverkar alla kombinerade grunduppdrag samtidigt.

Under 2021 blev det tydligt att läget för myndigheten var mer än ansträngt. Det saknades personal, övertid var mer regel än undantag, och det blev uppenbart att två räddningsinsatser samtidigt är en för mycket. Dessvärre blev även ett antal risker som vi tidigare varnat för verklighet under hösten 2021.  

• Ett oljeutsläpp i Gävle krävde Kustbevakningens närvaro, men närmaste fartyg befann sig i södra Stockholm och inställelsetiden blev alltför lång. 
• En kraftig brand utbröt på ett fraktfartyg vid Vinga utanför Göteborg. Ett av Kustbevakningens flaggskepp befann sig i Göteborgs hamn, men det saknades personal för att bemanna det.  
• Ett oljeutsläpp inträffade mycket nära Mälaren, som är en av Sveriges största råvattentäkter och förser cirka 2,5 miljoner människor med dricksvatten. I vanliga fall saknar Kustbevakningens station i Södertälje personal hälften av årets veckor. Just den här veckan skulle en övning hållas i närheten, vilket innebar att det för ovanlighetens skull fanns både personal och fartyg att tillgå.

”Saknas 200 kustbevakare”

Tack vare lojala kustbevakare som jobbade övertid, tillfälligheter och en stor portion tur har de händelser som beskrivits ovan slutat förhållandevis väl. Ponera att Kustbevakningen hade behövts i ytterligare en räddningsinsats exakt samtidigt som en av dessa händelser, eller att fartygen hade befunnit sig längre bort. Hur hade slutresultatet sett ut då? Hade oljan nått den viktiga dricksvattentäkten, eller hade Kustbevakningen inte hunnit fram i tid för att släcka branden och rädda människoliv?

Dessa exempel gör det enkelt att se vad det egentliga problemet är: Kustbevakningen har för få kustbevakare i operativ tjänst. Sverige behöver 200 fler kustbevakare så fort som möjligt.

Ska leda komplexa räddningsinsatser

Att återställa Kustbevakningens förmåga är ett långsiktigt arbete. I budgeten för 2022 fick Kustbevakningen till slut de anslag de äskat om eftersom riksdagen antog oppositionens budgetreservation. I regeringens Vårbudgetproposition 2022 har Kustbevakningen återigen glömts samtidigt som regeringen pekar på behovet av ökade satsningar på totalförsvaret.  

"I händelse av kris eller krig kommer antalet komplexa räddningsinsatser att öka. Regeringen ser därför behov av att förstärka förmågan att söka efter och rädda människor. Det finns dessutom behov av att förstärka förmågan att hantera händelser med farliga ämnen. (…)” 

Kustbevakningen, vars huvuduppgifter bland annat är komplexa räddningsinsatser och hantering av just farliga ämnen, får inga riktade anslag. Den samlade operativa totalförsvarsförmågan riskerar att brista utan en förstärkning av Kustbevakningen. Om ingen strukturell förändring av myndighetens förutsättningar snarast sker riskerar kommande insatser att gå ut över de anställdas säkerhet. Med tanke på Kustbevakningens samhällskritiska uppdrag har vi inte råd att vara efterkloka. Priset är för högt.