Få remissvar inkomna om föreningsfrihet och terrorism

Onsdagen den 16 juni går remisstiden ut för delbetänkandet ”Föreningsfrihet och terroristorganisationer” från 2020 års grundlagskommitté. 18 av de 33 remissinstanserna hade svarat fram till tisdagskvällen, varav 1 civilsamhällesorganisation – Centrum för rättvisa.

Förslaget ska göra det möjligt att begränsa föreningsfriheten för terroristiska organisationer. Syftet är att undvika händelser som attacken på Drottninggatan 2015, även om den inte kopplades till någon specifik organisation. (Arkivbild)
Förslaget ska göra det möjligt att begränsa föreningsfriheten för terroristiska organisationer. Syftet är att undvika händelser som attacken på Drottninggatan 2015, även om den inte kopplades till någon specifik organisation. (Arkivbild) Foto: Anders Wiklund/TT
Anders Gustafsson

I delbetänkandet ingår ett förslag på en grundlagsändring av regeringsformens kapitel 2, paragraf 24, som reglerar vid vilka tillfällen mötes- och demonstrationsfriheten får begränsas. Enligt förslaget skulle riksdagen få möjlighet att i vanlig lag besluta om lagstiftning som begränsar föreningsfriheten, något som inte tidigare har varit möjligt.

Fakta
  • Inledningen av regeringsformens kapitel 2, paragraf 24 föreslås ligga kvar, vilket innebär att mötesfriheten kan begränsas med hänsyn till ordning och säkerhet eller till trafiken. I övrigt får de båda friheterna endast begränsas av hänsyn till rikets säkerhet eller för att motverka farsot.
  • Därefter följer ett stycke som rör vilka sammanslutningar som föreningsfriheten kan begränsas för. I dag gäller detta för ”sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.”
  • I det nya förslaget skulle ordalydelsen i stället bli ”sammanslutningar som ägnar sig åt eller understödjer terrorism eller vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.” 

– För oss har frågan varit om det behövs en grundlagsändring eller inte. Antingen tänjer förslaget på grundlagen, eller så måste man skapa fler undantagsmöjligheter i grundlagen. Vi tror att det är farligt att tumma på grundlagen – hellre då skapa fler undantagsmöjligheter, säger Fredrik Bergman, chef för stiftelsen Centrum för rättvisa, till Altinget.

Respekt för grundlagen

Fredrik Bergman påpekar att Centrum för rättvisa bara tar ställning till om man har beaktat hur ett lagförslag påverkar enskildas fri- och rättigheter. De tar inte ställning till om en kriminalisering är bra eller dålig.

– Grundlagen är inte skriven med tanke på den samhällsutveckling vi har haft de senaste åren. Men det kan vara ett farligt sätt att resonera. Förslaget måste vara förenligt med ordalydelsen i grundlagen. Respekten för grundlagen får inte minska, det skulle vara en farlig väg, säger han.

Krävs förslag för kriminalisering

Bergman påpekar också att även om grundlagen skulle ändras, så är det fortfarande inte säkert att det blir någon kriminalisering.

– Därefter måste man komma med skarpt förslag om deltagande i terrororganisationer. Då måste det sedan prövas mot grundlagen, och då ska man säkerställa att förslaget stämmer överens med grundlagens text, säger han.

Delbetänkandet SOU 2021:15 hade en bred majoritet bakom sig. Men det innehöll en reservation från Vänsterpartiets Mia Sydow Mölleby och ett särskilt yttrande från Moderaternas Karin Enström och Gunnar Strömmer.

V reserverade sig

Sydow Möllebys påpekade i sin reservation att det redan är straffbart att utföra terrorhandlingar, och att skälen mot att begränsa föreningsfriheten väger tyngre än skälen för att ändra i grundlagen.

Enström och Strömmer skriver i sitt särskilda yttrande att de står bakom förslaget, men att regeringen i direktivet borde ha formulerat uppdraget bredare. Då hade man också kunnat få in andra våldsbejakande sammanslutningar och kriminella gäng.

Nämnda personer

Fredrik Bergman

Chef Centrum för rättvisa
Master i juridik (Harvard law school, 2014)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget