Debatt

Ett robust energisystem kräver fossilfri vätgas

Sverige står inför stora utmaningar. Det är dags att regeringen lyssnar på våra lösningar – så att vi inte halkar efter. Det skriver företrädare för vätgasindustrin i Sverige.  

”Energipolitiken får inte stanna vid politisk retorik och lovande manifest. Den måste fyllas av konkreta åtgärder för att Sverige ska vara ett industriellt framtidsland som bidrar till klimatmålen”, skriver debattörerna. 
”Energipolitiken får inte stanna vid politisk retorik och lovande manifest. Den måste fyllas av konkreta åtgärder för att Sverige ska vara ett industriellt framtidsland som bidrar till klimatmålen”, skriver debattörerna. Foto: Pontus Lundahl/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Under 1970- och 1980-talen var det de höga skatterna som drev företag ut ur landet. Det tvingade fram en omläggning av skattepolitiken som bidrog till att göra Sverige attraktivt för investeringar och företagande. Men i dag är det den hotande bristen på el och oöverskådliga ledtider för tillstånd av till exempel vindkraft, som riskerar att leda till att svenska företag överväger att lämna vårt land.

Företrädare för vätgasindustrin

Björn Aronsson
Verksamhetsledare, Vätgas Sverige

Sebastian Hald Buhl
Sverigechef, Ørsted

Sara Wihlborg
Sverigechef, Lhyfe

Sverige står nu inför utmaningen att både behålla och locka nya företag – samtidigt som klimatmålen kräver en övergång till förnybar elektricitet. 

Risk för att Sverige blir omsprunget 

”El vid rätt tid på rätt plats”, fastslog energi-och näringsminister Ebba Busch i samband med att regeringens proposition på energiområdet presenterades.  Regeringens strävan är att skapa minst 150 nya terarwattimmar till år 2045 för att möta företagens krav och samtidigt bidra till att rädda klimatet.

Fossilfri vätgas är en viktig komponent i framtidens mix av energislag eftersom vätgasen har många användningsområden: Allt från drivmedel av fordon med endast vattenånga som biprodukt, till att lagra energi som vindkraft genererar för att använda när det inte blåser, till industriella processer som behöver bli klimatneutrala och till bränsleceller för att ge el och värme.

Ska Sverige klara att fasa ut hela 200 terawattimmar fossilbaserad energi, måste alla till buds stående tekniker användas. Både nya och gamla industriers chanser till klimatvänlig energiomställning i landet berörs.

Vi ser därför med glädje att regeringens proposition om energipolitiken öppnar upp för att implementera fossilfri vätgas. Principen om att fossilfri vätgas ska bidra till det fossilfria energisystemet har därmed etablerats. Den infrastruktur som ska byggas bör samplaneras med andra samhällsområden för att ta tillvara de biprodukter som bildas; som syrgas till att syresätta haven och värme till skolor.

Men inriktningen att vätgas ska vara en viktig faktor i omställningen till det gröna samhället saknar ännu den nödvändiga infrastrukturen. Om det dröjer springer andra länder om oss. Det kan knappast vara Sveriges ambition – ett land som erbjuder de bästa förutsättningarna för både ren energi och bra arbetsvillkor.

Allt fallerar utan infrastruktur 

Mot den bakgrunden krävs en plan för att ge användningen av vätgas bra förutsättningar. Ta fram en långsiktig, mandatöverskridande energiplan nu.

Anpassa stöd till vätgasbranschens behov. Här ligger andra länder före: USA och flera länder inom EU erbjuder statliga subventioner för att underlätta villkoren för den fossilfria vätgasindustrin. Ett liknande stöd krävs även i vårt land om det ska vara möjligt att etablera en egen produktion av vätgas.

Allt fallerar om inte infrastruktur finns på plats. Först därefter kan näringslivet göra sina satsningar. Annars går produktionen av vätgas förlorad till andra länder, vilket försätter Sverige i ett allvarligt beroende.

Frankrike är ett av de länder inom EU som tar chansen att stötta vätgasföretagen – de ska bli Europaledande inom vätgas och satsar sju miljarder euro under tio år, vilket ska ge över 100 000 gröna jobb. Franska investeringar kanske görs på bekostnad av att svensk ingenjörskonst går förlorad till utlandet. Även Tyskland gör en omfattande satsning på vätgasbranschen – ett land som med smärtsam tydlighet fått erfara konsekvenserna av sitt beroende av rysk gas.

Kunskap om vätgasbranschens behov är låg och konsekvensen blir att det uppstår orimliga ledtider för att få tillstånd till produktion av vätgas. Ledtiderna sätter käppar i hjulet för investeringar i den spirande vätgasindustrin. Sveriges saktfärdighet sticker ut och hotar möjligheten att hävda sig i den internationella konkurrensen.

Använd er av vår analys 

Vi vill understryka att möjliggörandet för produktion och användning av fossilfri vätgas i grunden handlar om omställningen till ett klimatsmart samhälle. Ska Sverige klara att fasa ut hela 200 terawattimmar fossilbaserad energi, måste alla till buds stående tekniker användas. Både nya och gamla industriers chanser till klimatvänlig energiomställning i landet berörs.

Energipolitiken får inte stanna vid politisk retorik och lovande manifest. Den måste fyllas av konkreta åtgärder för att Sverige ska vara ett industriellt framtidsland som bidrar till klimatmålen. Långsiktiga mål måste följas av handling. Vilja och teknik finns redan.

Vår förhoppning är nu att regeringens nyligen aviserade ”gröna accelerationskontor” som ska ”underlätta industrins omställning och större företagsinvesteringar”, kommer att använda sig av vår analys i sitt arbete.

Vår kunskap står till ert förfogande. Vi efterlyser nu: 

  • Branschen behöver stöd inledningsvis
  • Elnätet måste byggas ut och kompletteras med vätgasnät
  • Sveriges vätgasstrategi måste komma på plats
  • Korta tillståndsprocesserna för energiomställningsprojekt
  • Behåll konkurrenskraftiga elpriser
Nämnda personer

Ebba Busch

Partiledare Kristdemokraterna, energi- och näringsminister, vice statsminister
Studier i freds- och konfliktforskning (Uppsala uni.)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdChristoph NørgaardOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024