Debatt

Enkla regeländringar kan ge tusentals jobb

Växa-stödet infördes för att de allra minsta företagen skulle få lättare att anställa. Det har gett effekt, men regelkrångel hindrar många från att söka. Stödet måste förenklas, skriver Företagarna och Björn Lundén.

2021 hade växa-stödet enligt Skatteverket skapat nästan 16 000 nya jobb. Det är ”synd och skam” att åtgärden inte används fullt ut, skriver debattörerna.
2021 hade växa-stödet enligt Skatteverket skapat nästan 16 000 nya jobb. Det är ”synd och skam” att åtgärden inte används fullt ut, skriver debattörerna.Foto: Janerik Henriksson/TT
Patrick Krassén
Ulf Bokelund Svensson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

2017 infördes en sänkning av arbetsgivaravgiften för soloföretagare som anställer sin första medarbetare. Denna sänkning, benämnd ”växa-stöd”, har sedan dess utökats. 2021 hade stödet enligt statistik från Skatteverket redan skapat nästan 16 000 nya jobb.

Regelverket är behäftat med onödiga begränsningar och regelkrångel.

Det finns potential för tusentals fler jobb genom växa-stödet. Då måste dock alla i den avsedda målgruppen för stödet också få chansen att söka.

Oro för att göra fel

Fyra av fem nya jobb i svensk ekonomi skapas i små och medelstora företag. Björn Lundéns undersökningar visar också att en tredjedel av de allra minsta företagen vill anställa fler. Det ligger i linje med resultaten i Tillväxtverkets rapport ”Företagens villkor och verklighet” som publicerades tidigare i år: 22 procent av soloföretagen vill anställa, och hela 41 procent av företagen med 1–9 anställda.

Höga kostnader för att anställa är emellertid hämmande för företagen. 60 procent av småföretagen anger höga arbetsgivaravgifter som det största hindret för att kunna nyanställa. Växa-stödet svarar direkt mot detta genom att göra det billigare för de allra minsta företagen att anställa. Fler skulle kunna använda det.

Regelverket är dock behäftat med onödiga begränsningar och regelkrångel. Många företagare avstår för att de är oroliga för att göra fel.

Öka kännedomen

Finansdepartementet har konstaterat att växa-stödet är ett ur statens synpunkt kostnadseffektivt sätt att öka sysselsättningen. Det har även Företagarnas beräkningar i rapporten ”Vad får jag för pengarna?” från november visat.

Samtidigt har regeringen gjort alldeles för lite för att göra stödet känt bland företagare. Vad beror det på?

Regeringen bör satsa mer på informationsinsatser till målgrupperna, för att göra det känt att man kan få sänkt kostnad för att anställa genom växa-stödet. Därutöver bör regelverket för stödet förändras för att göra det mer tillgängligt.

Enkla regeländringar

Vi vill se följande:

  1. Höjd gräns för tidigare utbetalda ersättningar.
    Den som har gjort tidigare löneutbetalningar på över 5 000 kronor är i dag hindrad från att klassas som växa-företag och få sänkt arbetsgivaravgift. Denna väldigt låga gräns hämmar såväl nya anställningar som exempelvis ungdomars möjlighet att få sommarjobb. Gränsen bör höjas till 50 000 kronor.
  2. Löpande kvalificeringsperiod om ett kalenderår.
    En ensamföretagare som haft någon anställd sedan 2017, även bara tillfälligt, är fortfarande förhindrad att söka växa-stöd. Företag som har krympt hindras därigenom från att växa igen. En löpande period för kvalificering om ett kalenderår i taget skulle vara mer rättvisande.
  3. Baserat på anställningen, inte personen.
    Om den nyanställda i växa-företaget slutar efter några månader försvinner också möjligheten att få växa-stöd för en ny anställd, trots att övriga villkor är uppfyllda. Växa-stödet bör därför kopplas till en anställning och inte till en viss person.

När tusentals människor väntar på att få komma in på arbetsmarknaden är det synd och skam att en åtgärd som faktiskt fungerar inte används fullt ut. Enkla ändringar i reglerna för växa-stödet kan göra stor skillnad för många.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00