Enkla jobb bidrar till självförsörjning

Den måttliga anpassning nedåt av relativlönerna som vi sett i några av de enkla jobben har inte varit tillräcklig, skriver nationalekonomen Per Skedinger, som menar att fler enkla jobb i Sverige skulle underlätta etablering på arbetsmarknaden för den växande gruppen av utrikes födda.

Placeholder image
Foto: Janerik Henriksson/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Sverige har relativt få enkla jobb i jämförelse med många andra utvecklade länder. Höga ingångslöner har bidragit till en låg lönespridning i Sverige, vilket ”prisat ut” många jobb med låga kvalifikationskrav. Samtidigt är de enkla jobben en viktig inkörsport till arbetsmarknaden, särskilt för nyanlända utrikes födda.

I rapporten ”Borde vi ha fler enkla jobb?” (Läs som pdf här.) till Entreprenörskapsforum drar jag slutsatsen att fler sådana arbeten i Sverige skulle underlätta etablering på arbetsmarknaden för den växande gruppen av utrikes födda och andra med kort utbildning och låga färdigheter.

Lönerna i enkla jobb är lägre än i andra arbeten, men ändå relativt höga i internationell jämförelse.

Andelen anställda i jobb med låga formella kvalifikationskrav, det vill säga arbeten som maximalt kräver grundskoleutbildning, är omkring fem procent för åldersgruppen 16–64 år. Veckoarbetstiden är i genomsnitt ungefär sex timmar kortare i enkla än i andra jobb.

Relativt höga löner

Lönerna i enkla jobb är lägre än i andra arbeten, men ändå relativt höga i internationell jämförelse. Relativlönen, det vill säga lönen jämfört med andra arbeten, har de senaste åren minskat något för städare och köks- och restaurangbiträden, samtidigt som det relativa antalet anställda i dessa jobb har ökat.

Denna utveckling är konsistent med ett ökat utbud av lågkvalificerad arbetskraft i kölvattnet av flyktingkrisen 2015–2016. Den inkomstgräns för självförsörjning som definierades i en tidigare rapport från Entreprenörskapsforum (Eklund och Larsson 2020), uppgår till fyra prisbasbelopp per år.

De allra lägst betalda (den lägsta tionde percentilen) i något av de enkla jobben överskrider dock denna gräns med 14 procent, givet heltidsarbete under hela året. En låg självförsörjningsgrad för utrikes födda sammanhänger således mer med låg sysselsättningsgrad och kort veckoarbetstid än med låga löner i lågkvalificerade jobb.

Väg till varaktig sysselsättning

En tidigare studie visar att enkla jobb främst fungerar som en väg till mer varaktig sysselsättning för personer födda i Afrika och Mellanöstern (Ek, Hammarstedt och Skedinger 2020). Tio år efter anställningen på ett enkelt jobb var ungefär 40 procent fortfarande anställda i ett lågkvalificerat yrke, medan lika många hade avancerat till mer kvalificerade jobb och 20 procent inte längre var sysselsatta.

Många av dem som bytt till mer kvalificerade jobb var dock kvar i yrken med relativt låga löner. De enkla jobben utgör alltså ingen mirakelmedicin för utrikes födda med svag arbetsmarknadsanknytning, men den mer beständiga sysselsättningen bidrar till högre självförsörjningsgrad.

Lägre jobbtillfredsställelse

Arbetsmiljöundersökningar visar att jobbtillfredsställelsen för dem med enkla jobb är lägre än i andra jobb, men inte påfallande låg och den verkar inte heller ha minskat över tid, trots framväxten av nya typer av jobb, som bemanningsanställningar och gigjobb. Omkring 60 procent av dem med enkla jobb uppger att de är nöjda med arbetet i stort, medan motsvarande siffra för samtliga sysselsatta är tre fjärdedelar. En fjärdedel av dem med enkla jobb anger dock otrygghet, med hot om uppsägning eller kortare arbetstid, som ett problem.

Mellan länder samvarierar andelen anställda som har enkla jobb starkare med lönespridningen än med andra undersökta bakgrundsfaktorer.

En ökad lönespridning, med lägre löner i enkla jobb, skulle bidra till fler sådana arbeten i Sverige. Den måttliga anpassning nedåt av relativlönerna som vi sett i några av de enkla jobben under senare år har inte varit tillräcklig. Samtidigt bör möjligheterna att arbeta heltid förbättras.


Politik på allvar
Få gratis nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget.
Genom att registrera dig till Altingets nyhetsbrev accepterar du våra användarvillkor