En snabb migrationsöverenskommelse får inte urholka asylrätten

Förra veckan var det världsflyktingdagen, en dag för att uppmärksamma flyktingars situation världen över. Samtidigt pågår intensiva förhandlingar inom EU för att komma överens om en ny asyl- och migrationspolitik. Men viljan att nå en snabb överenskommelse får inte urholka asylrättens kärna – människors rätt till skydd.

Nya siffror från UNHCR, FN:s flyktingorgan, visar att drygt 108 miljoner människor var på flykt världen över i slutet av år 2022 – varav 43,3 miljoner var barn. Antalet människor på flykt har ökat med 19 miljoner jämfört med år 2021, och behovet av skydd växer till följd av oroligheter och konflikter runt om i världen. Enligt EU:s statistikbyrå Eurostat avgjordes 632 430 asylärenden av EU:s medlemsländer under 2022. Ungefär 50 procent av alla asylsökande beviljades uppehållstillstånd i första instans. Bland dem som fick avslag på sin ansökan beviljades 34 procent uppehållstillstånd efter överklagan till andra instans.

En klar majoritet av de asylsökande som kom till EU under förra året bedömdes alltså ha skäl för sin ansökan enligt medlemsländernas migrationsmyndigheter. Trots detta har en hård debatt förts om behovet av en reform i syfte att öka kontrollen av EU:s yttre gränser och minska antalet asylsökande.

Arbetet med EU:s nya asyl- och migrationspakt har pågått sedan 2015 och den 8 juni kom beskedet att en kvalificerad majoritet av EU:s medlemsländer enats om en kompromiss. Bland de centrala delarna i förslagen finns snabbprövning av asylskäl vid EU:s yttre gräns, regler om omfördelning av asylsökande samt ökade möjligheter att avvisa asylsökande till länder där de inte är medborgare.

Nu väntar nya förhandlingar där rådet, i vilket medlemsstaterna representeras av sina regeringar, ska komma överens med Europaparlamentet. Till de kommande förhandlingarna vill vi uppmana de svenska politikerna att inte glömma bort:

1. Rätten till skydd

Det snabbspår som föreslagits innebär att personer som kommer från länder varifrån färre än 20 procent beviljas asyl inte ska genomgå en vanlig asylprocess. I stället ska de hänvisas till ett påskyndat förfarande vid EU:s yttre gräns. Syftet är att snabbt kunna avvisa personer som anses sakna asylskäl. Ett sådant snabbspår kan verka resurseffektivt, men det riskerar att urholka alla människors rätt till en individuell och rättssäker prövning av sitt skyddsbehov. Att majoriteten av människorna från ett visst land saknar skyddsbehov är inte detsamma som att alla människor från landet är trygga där.

I överenskommelsen finns möjlighet att avvisa asylsökande till så kallade ”säkra tredjeländer” om det konstateras att den asylsökande har anknytning till landet. Möjligheten i sig är inte ny, däremot innebär förslaget att det i högre utsträckning blir upp till medlemsstaterna att avgöra nivån på den anknytning som krävs. Att det i praktiken görs enklare att avvisa till tredje länder medför tydliga risker. Felaktiga bedömningar kan exempelvis leda till kedjeutvisningar – att asylsökande som avvisas till ett ”säkert” land inte får stanna där, utan skickas vidare till hemlandet som denne har skyddsskäl gentemot.

2. Flyktingars särskilda utsatthet

Införandet av snabbprövning av asylskäl innebär i praktiken ett skapande av juridiska gråzoner vid EU:s gränser. Under prövningstiden kommer den asylsökande att begränsas i sin rörelsefrihet och inte anses befinna sig på EU:s territorium. Detta riskerar att leda till förvarsliknande miljöer och överfulla läger som kan skapa ytterligare trauma för individen. Förslaget gör inte undantag för barnfamiljer och kan således leda till att även barn blir frihetsberövade.

Människor på flykt lever under stor utsatthet och utsätts för stora påfrestningar och i många fall trauman. Det är mycket viktigt att människors rättigheter och hälsa inte kompromissas bort i strävan efter effektiva tillvägagångssätt.

3. Vikten av solidaritet

I förhandlingarna har det pratats om solidaritet, och då i meningen att medlemsstater ska ställa upp för varandra. Enligt förslaget ska 30 000 asylsökande kunna omfördelas till andra EU-länder. Men medlemsstaterna ska också ha rätt att neka och i stället betala en summa på 20 000 euro per person som landet väljer att inte ta emot.

Det är viktigt att medlemsstaterna samarbetar och hjälper varandra – för medlemsstaternas skull, men även för människorna som är på flykt. Det sätt som EU-länderna agerat när det gäller människor på flykt från Ukraina visar att det går att snabbt erbjuda människor trygghet och skydd – om den politiska viljan finns.

I en konfliktfylld och otrygg värld kommer människor alltid att tvingas fly för att söka skydd. Rätten till asyl är en grundläggande mänsklig rättighet som finns för att förhindra att människor utsätts för förföljelse, tortyr eller annan omänsklig behandling. Vi får aldrig låta denna grundläggande rättighet kompromissas bort.