En gruva i Kallak blir ännu ett ingrepp i hjärtat av den samiska kulturen

Vi vill uppmana regeringen att besinna sitt ansvar. Avstå från att beträda en väg som återupptar koloniala förhållningssätt gentemot det samiska folket och för evigt kommer framställa denna regering som historielös, kortsynt och i avsaknad av empati. Det skriver Håkan Jonsson och Fredrik Österling, Sametinget.

Placeholder image
Karl-Petter Thorwaldsson (S) har framhållit att regeringen gör en avvägning av vilket av riksintressena rennäring och mineral som ska ges företräde. Detta är en grov förenkling, skriver debattörerna. Foto: Pontus Lundahl/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Lyssna på artikeln

Strax före jul bjöds samiska företrädare in till samtal med vår nye näringsminister. Anledningen var beskedet att ett beslut ska tas i närtid avseende gruvkoncession i det omstridda Gállok-/Kallak-området i närheten av Jokkmokk. Samtalen bekräftade farhågorna att Sápmi återigen tycks stå inför ett massivt ingrepp i hjärtat av den samiska kulturen som kommer få långtgående negativa effekter för såväl renskötseln och den samiska kulturen som för ett hållbart nyttjande av mark och vatten.

Lägg ihop alla ingrepp

Vi var nog många som började nära förhoppningar om en ljusning efter århundraden av hårdför kolonial politik.

Vi hade hoppats att vi hade kommit längre. Det sistlidna året har det nämligen varit fart på samepolitikens område. Svenska kyrkan bad nyligen det samiska folket om ursäkt. En proposition om konsultationsordning med det samiska folket ligger på riksdagens bord för beslut. Regeringen har antagit direktiv om en sanningskommission för att granska de oförrätter som begåtts historiskt mot det samiska folket.

Vi var nog många som började nära förhoppningar om en ljusning efter århundraden av hårdför kolonial politik. Exploatörer hänvisar ofta till att enskilda föreslagna ingrepp i sammanhanget är små och tar relativt små arealer i anspråk. Men lägg ihop alla dessa ingrepp (vattenkraft, vindkraft, skogsavverkning, gruvor, infrastruktur, klimatförändringar, rovdjur med mera) och ganska snart inser man det ohållbara i situationen. Priset för de kumulativa effekterna får ofta betalas av den samiska kulturen. Exempelvis har förekomsten av lav minskat med nära 70 procent de senaste 60 åren.

Renskötselrätten är en rättighet

Sametinget, som ansvarig myndighet för samisk kultur och rennäring, har lämnat flera skrivelser i Gállok-/Kallak-ärendet. Vi har förklarat att en gruva äventyrar förutsättningarna för fortsatt renskötsel i området och att världsarvet Laponias unika värden kommer att påverkas negativt. Vi har stöd från andra instanser i vår bedömning att en bearbetningskoncession inte bör beviljas. En gruvetablering med så kort livslängd är varken samhällsekonomiskt eller miljömässigt försvarbar.

Karl-Petter Thorwaldsson (S) har framhållit att regeringen gör en avvägning av vilket av riksintressena rennäring och mineral som ska ges företräde. Detta är en grov förenkling av den juridiska verkligheten då renskötselrätten inte bara är ett intresse utan även en rättighet som skyddas av både grundlag och folkrättsliga principer. Att rennäring och gruvverksamhet skulle kunna fungera fint bredvid varandra är en missuppfattning. Exemplen är många och konsekvenser allvarliga även när beslut förenas med villkor om skadebegränsande åtgärder.

Besinna ert ansvar

Den svenska staten har något man skulle kunna kalla för en kolonial skuld till det samiska samhället. En stor del av utmaningen för staten är hur man samtalar. Hur man lyssnar. Med vilken förståelse och elegans – eller brist på densamma – man närmar sig frågor som rör samerna.

Vi som representerar det samiska folkets folkvalda organ och regeringens expertmyndighet för samiska frågor vill uppmana regeringen att besinna sitt ansvar. Avstå från att beträda en väg som återupptar koloniala förhållningssätt gentemot det samiska folket och för evigt kommer framställa denna regering som historielös, kortsynt och i avsaknad av empati.

Vid mötet med Karl-Petter Thorwaldsson pekade vi på att ett beslut om att tillåta gruvbrytning i Gállok/Kallak riskerar att bli till ett politiskt/medialt självmål. Och med den senaste rättsutvecklingen troligast även ett juridiskt självmål.

Nämnda personer

Karl-Petter Thorwaldsson

Näringsminister (S)
Gymnasieutbildning

Håkan Jonsson

Styrelseordförande Sametinget
Master i biologi

Politik på allvar
Få gratis nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget.
Genom att registrera dig till Altingets nyhetsbrev accepterar du våra användarvillkor