En åldrande befolkning kräver datadrivet arbetssätt i äldrevården 

Fram till 2031 kommer den del av befolkningen som är 80 år eller äldre att öka med nästan 50 procent. För att klara den utmaningen behöver 111 000 personer anställas fram till 2031 bara inom äldreomsorgen, enligt SKR. Men i sex av tio kommuner minskar antalet personer i arbetsför ålder, samtidigt som gruppen äldre ökar kraftigt. Den ekvationen går inte ihop.

Dra nytta av digitaliseringen

Det här är ett problem som berör oss alla. Den dag vi inte längre klarar oss själva vill vi känna oss trygga i att vi får en god vård och omsorg. Och som anhörig måste man kunna lita på att ens närstående får en bra omsorg och ett värdigt åldrande.

Utmaningarna som en åldrande befolkning medför kan ingen enskild aktör lösa. De kräver att hela samhället tar krafttag och agerar tillsammans. Ett villkor för att vi ska kunna garantera en god äldreomsorg är att vi drar nytta av digitaliseringen och den data som ny välfärdsteknik genererar.

Ett datadrivet arbetssätt gör det möjligt att fatta beslut baserat på analys av data. Enligt rekommendationer från Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) ska offentliga organisationer se data som resurs och offentlig tillgång. Men svensk äldreomsorg är i dag riggad för reaktiva åtgärder, vilket gör att tid och resurser läggs på sådant som hade kunnat undvikas.

Så kan vårdskador förhindras

Att arbeta datadrivet och proaktivt inom äldreomsorgen gör det möjligt att förhindra vårdskador, öka välmående och att rikta insatser till områden där behoven är som störst. En av de största utmaningarna inom äldreomsorgen är undernäring, vilket bland annat ökar risken för fallolyckor. Genom att använda data från välfärdsteknik såsom vikt, fall eller medicinintag kan vården få en tydligare bild av läget. Med tidiga insatser blir det till exempel lättare att förebygga fallolyckor, som i dag kostar samhället minst 14 miljarder kronor årligen.

Att arbeta datadrivet och proaktivt inom äldreomsorgen gör det möjligt att förhindra vårdskador, öka välmående och att rikta insatser till områden där behoven är som störst.

Genom att utveckla potentialen med ett datadrivet arbetssätt inom äldreomsorgen kan samhället utveckla och förbättra omsorgen samtidigt som kostnaden minskar. Problemet är att man i dag inte utnyttjar den data som redan finns. För att ändra på det efterlyser vi följande förändringar:

Förenkla upphandlingsreglerna

• Kommuner måste börja se data som resurs inom äldreomsorgen och skapa förutsättningar för att använda data som redan finns. Det innebär både att stimulera till ett datadrivet arbetssätt och en effektiv hantering av data som resurs.
• Kommuner och privata utförare måste säkerställa kompetensutveckling inom digitalisering hos vård- och omsorgspersonal. Teknik behöver ses som en möjliggörare och inte en ersättning för en mänsklig och nära vård.
• Regeringen behöver förenkla reglerna kring hur kommuner får använda, köpa och testa nya tjänster. Upphandlingsreglerna håller på att omarbetas, men utgör fortfarande en enorm juridisk röra som lägger krokben för nödvändig förändring.

Vi står inför ett historiskt demografiskt skifte, men det finns ännu inget land i världen som är tillräckligt förberedda. Det är hög tid att agera. Genom en nationell satsning på datadrivet arbetssätt inom äldreomsorgen kan Sverige skapa förutsättningarna för att det ska bli möjligt.