Elevernas riksförbund: När barns rätt till utbildning äventyras bör alla larm gå igång

Det är kris i Skolsverige och det är eleverna som får betala det högsta priset. De senaste skyddsstoppen på Nya Raketskolan och Vittangi skola i Kiruna drabbade upp mot 300 elever som under några dagar stod helt utan undervisning. Enligt Lärarförbundet riskerar ytterligare 200 skolor att stängas på grund av skyddsstopp. Att lärarbristen är akut är ingen nyhet för oss som jobbar med eller går i skolan – det är en av de mest prioriterade frågorna bland dagens elever.

Det är på tiden att eleverna får ett utrymme i debatten om lärarbristen.

Tungt ansvar för eleverna

I fredags pratade jag med två av de drabbade eleverna från Vittangi skola som berättade om hur lärarbristen länge har präglat deras vardag. De vittnade om frekvent inställda lektioner, om hur de på mellanstadiet var tvungna att ha distansundervisning under pandemin trots att rekommendationerna för digital undervisning aldrig gällt mellanstadieelever och om de svårigheter som uppstår när högstadielärare får ansvara för undervisningen på mellanstadiet. Dessutom har det kunnat ta lång tid innan de orosmoment eleverna lyft för en lärare har hamnat hos rätt person.

Jag kan tyvärr inte säga att jag är chockad. Problematiken är inte unik för Vittangi skola, utan något som elever runt om i hela Sverige upplever. Följden av förlorad undervisning blir att eleverna själva får ta ansvar för sin egen utbildning. Det blir alltså upp till eleven att ta igen den missade undervisningen när lektioner ställs in eller undervisningen pausas. Ett ansvar som ingen elev ska behöva ta.

Lärarbrist skapar otrygghet

I dag är tre av tio lärare i grundskolan obehöriga, och enligt Lärarnas riksförbund kommer det att saknas upp mot 37 000 lärare år 2035. Bristen utgör ett direkt hot mot elevers rätt till en god utbildning som senast fastslogs Barnkonventionens artikel 28.

Följden av förlorad undervisning blir att eleverna själva får ta ansvar för sin egen utbildning.

Debatten har inte missat att belysa de allvarliga arbetsmiljöproblem som ligger till grund för lärarbristen. Däremot saknar jag rubriker om hur lärarbristen går ut över tiotusentals elevers arbetsmiljö. Vi vet att närvarande vuxna är en av de absolut viktigaste variablerna för att skapa en trygg skola.

En hög omsättning av lärare, vikarier och lärarassistenter är motsatsen till vad som krävs. Under pandemin svarade varje elev vi pratade med att en bra lärare var det absolut viktigaste för att de skulle få en bra skolgång. Men stressade lärare som inte hinner svara på frågor, komma med utförlig feedback eller fånga upp de elever som är i behov av extra stöd kan inte vara bra lärare.

Inkludera elevperspektivet

När elever undervisas av icke legitimerade lärare är det inte bara bristande ämneskunskaper och pedagogik som är problemet, utan också det faktum att betygssättningen riskerar att inte bli rättssäker. De betyg man får är avgörande för vilka möjligheter man kommer att ha i framtiden. Trots att det alltid är en legitimerad lärare som sätter elevens betyg förlorar eleven möjligheten till kontinuerlig dialog kring hur den ligger till och vad som krävs för att nå det önskade betyget om den undervisande läraren inte är legitimerad. Så får det inte vara. Vi kräver att alla elever undervisas av legitimerade och behöriga lärare.

När en så grundläggande rättighet som allas barns rätt till utbildning äventyras bör alla larm gå igång. Det är elever som drabbas allra hårdast av lärarbristen, och det bör vara självklart att inkludera elevperspektivet i såväl debatten som i lösningsförslagen.