Efter internationell kritik – nu ska ett lobbyistregister utredas

Debatten om politikers kontakter med lobbyister har pågått i decennier. I Sverige saknas transparens kring vilka lobbyorganisationer politikerna träffar. Frågan har utretts, både i Demokratiutredningen (SOU 2000:1) och i 2014 års demokratiutredning (SOU 2016:5). Båda gångerna fick förslaget på ett register tummen ned. 

Internationell kritik

Samtidigt har det kommit kritiska röster från internationellt håll att Sverige saknar en reglering. Bland annat rekommenderade Europarådets antikorruptionsenhet Greco år 2019 att Sverige skulle införa regler för kontakter mellan politiker och lobbyister. Även OECD rekommenderar sina medlemsländer att ha en öppenhet i frågorna. Och i EU har ett öppenhetsregister införts.

Ny utredning

Det gör att regeringen nu tar med frågan i den parlamentariska kommitté som framför allt ska se över reglerna kring partifinansiering. Men utöver de delarna ska ledamöterna tillsammans med ordförande Mats Melin: 

• Göra en internationell kartläggning, i den utsträckning kommittén finner lämpligt, av förekomsten av reglering med krav på transparens i fråga om kontakter mellan politiska beslutsfattare och lobbyister samt hur sådan reglering utformas
• Bedöma för- och nackdelar med en reglering som ställer krav på transparens i fråga om kontakter mellan politiska beslutsfattare och lobbyister, särskilt hur en sådan skulle påverka tillgängligheten till politiska beslutsfattare och den offentliga sektorns dialog med det civila samhället samt yttrande- och föreningsfriheten
• Analysera och ta ställning till om en reglering med krav på transparens i fråga om kontakter mellan politiska beslutsfattare och lobbyister bör införas och hur den i så fall bör utformas och administreras
• Lämna de författningsförslag som kommittén bedömer är motiverade.

För

Hur de politiska partierna i slutändan ställer sig till förslaget återstår att se. Under den senaste allmänna motionstiden föreslog både Centerpartiet och Miljöpartiet i partimotioner att ett sådant register skulle införas.

Socialdemokraterna föreslog att en ”bred översyn över lobbyism bör göras” och för ett par år sedan föreslog SD-ledamoten Josef Fransson samma sak.

Men tanken är inte ny. Det går att hitta motioner på temat från tidigt 1990-tal. Redan 1991 skrev miljöpartisterna Per Gahrton, Ragnhild Pohanka och Hans Leghammar en motion med namnet ”Dokumentering av lobbying”. Folkpartisten Bengt Harding Olsson föreslog 1994 ett ”Registreringssystem för lobbyister” och moderaten Bertil Persson skrev flera motioner åren därefter. Bland annat förslaget om ”lobbningsregistrering” från år 2000.

Emot

Det finns samtidigt starka förespråkare för att inte införa ett register. En som länge argumenterat emot är Christofer Fjellner (M).

”Frågan är egentligen vad många politiker är rädda för? Det enda verktyget en lobbyist har är styrkan i de egna argumenten. Om man som politiker inte klarar av att hantera det har man antingen riktigt usla argument eller så saknar man integritet.”, skrev han i en debattartikel i Altinget 2019.

Även lobbyisterna själva är kritiska. Branschorganisationen Precis ordförande Allan Åberg skrev på Altinget i oktober 2022 att:

”Förtroendet för det politiska beslutsfattandet och den fria åsiktsbildningen gagnas inte av symbolpolitik, utan måste vila på solid rättslig grund och en levande diskussion om lämpliga respektive olämpliga former för politisk påverkan.”

Deadline

Det återstår att se vad utredningen landar i. Partierna har i alla fall ett tag på sig att försöka enas. Deadline för när utredningen ska redovisas är satt till den 15 februari 2025.