Detta var nytt om säkerhetsfrågorna i regeringsförklaringen

Försvarsdepartementet går från en till två ministrar, medan utrikesdepartementet bantar från tre till två. Här är nyheterna på säkerhetsområdet från Ulf Kristerssons regeringsförklaring.

Nya ministrar, nya portföljer och en ommöblering mellan departementen.
Nya ministrar, nya portföljer och en ommöblering mellan departementen. Foto: Christine Olsson, Fredrik Sandberg/TT
Sanna Rayman Axel Hyttnäs Telin

Nytt på säkerhets och försvarsområdet i statsminister Ulf Kristerssons regeringsförklaring är att ansvaret för det civila försvaret flyttas från justitiedepartementet till försvarsdepartementet samt att en särskild minister för civilt försvar inrättas vid sidan av försvarsministern. Syftet med detta är att intensifiera arbetet med att stärka det civila försvaret, däribland motståndskraften mot hybridhot, sade Kristersson. 

Ny försvarsminister samt chef för försvarsdepartementet blir Pål Jonson (M), tidigare ordförande för försvarsutskottet och före detta analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut. Vid hans sida på departementet finns också Carl-Oskar Bohlin, som alltså blir minister för civilt försvar, som för Altinget beskriver bakgrunden till den nya posten. 

– Den här ministerposten som nu inrättas ska ta ansvar för det civila försvaret och den civila krisberedskapen. Tidigare har det legat under justitiedepartementet. Nu samordnas de på försvarsdepartementet och får en egen ministerpost, och det sker ju för att symbolisera vikten av att de här frågorna samordnas och hanteras gemensamt med försvarsdepartementet och att den civila beredskapen är en omistlig del av vår totalförsvarsförmåga och beredskap. Det har vi moderater sagt tidigare, att vi vill att de här frågorna samordnas, säger Bohlin. 

En annan nyhet i regeringsförklaringen är att det kommer att inrättas ett nationellt säkerhetsråd under statsministerns ledning. En nationell säkerhetsrådgivare kommer att leda detta råds operativa arbete och utses inom kort, sade Kristersson. Inom ramen för detta ska också en ny nationell säkerhetsstrategi tas fram.

Ett nationellt säkerhetsråd med en särskild rådgivare, hur kommer den posten fungera?

– Det kommer vi återkomma med till när det är inrättat, svarar Bohlin. 

Kriget i Ukraina präglade annars många centrala punkter i Kristerssons regeringsförklaring. Avsnittet om säkerhets- och utrikespolitiken både inleddes och avrundades med avstamp i det ryska anfallskriget mot Ukraina, som Kristersson betecknade som olagligt, orättfärdigt och som ett angrepp på internationell rättsordning.

Statsministern beskrev att kriget har lett till ”ett styrkebesked från de västliga demokratierna” och lovordade den enighet, solidaritet och beslutsamhet som har uppvisats från EU och Nato.

Kristersson inskärpte att motståndet mot den ryska aggressionen och att omorientera utrikes- och säkerhetspolitiken för att möta hoten till följd av detta blir mandatperiodens mest definierande uppgift för regeringen. Kärnan i svensk försvars- och utrikespolitik är att ”värna svenska intressen och att stå upp för demokratiska värderingar”, sade han vidare och underströk att den alltid förs utifrån respekt för FN-stadgan och i nära samarbete inom EU, med nordiska och baltiska grannar.