”Det går inte att förbjuda människors åsikter”

Att delta i rasistiska organisationer ska kunna ge upp till två års fängelse, enligt det betänkande som nyligen överlämnades till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson. Dessutom föreslås att det införs två nya brott, organiserad rasism och stöd åt organiserad rasism.

Oenig parlamentarisk kommitté

Betänkandet har tagits fram av den parlamentariska Kommittén om förbud mot rasistiska organisationer som tillsattes 2019, och som letts av justitierådet Dag Mattsson.

Det går inte att förbjuda eller kriminalisera människors åsikter, hur korkade eller förkastliga vi än tycker att de åsikterna är.

Linda Westerlund Snecker (V)

Men kommittén står oenig bakom betänkandet. S, C och MP vill ha ett förbud. SD, V och L är helt emot förbud. M och K står emellan.

"Går inte att förbjuda”

Kritikerna påpekar att förslagen strider mot åsiktsfrihet och föreningsfrihet, vilka är grundlagsskyddade.

– Det går inte att förbjuda eller kriminalisera människors åsikter, hur korkade eller förkastliga vi än tycker att de åsikterna är, säger Linda Westerlund Snecker (V), som suttit med i kommittén, till Altinget.

– Vi har föreningsfrihet i Sverige, och vi kan inte förbjuda olika grupper.

I stället vill hon satsa på det förebyggande samhällsarbetet, att se över Polislagen, Ordningslagen, och regler vid demonstrationer samt bättre skydda utsatta grupper.

Lagen ger ingen effekt

Regeringens ansats att på allvar undersöka det juridiska utrymmet för att se om det går att förbjuda rasistiska organisationer är mycket positivt, anser Daniel Poohl, vd på Stiftelsen Expo.

– Men lagen kommer inte få de konsekvenser som den är avsedd att få, och därför är den i sig inte särskilt meningsfull, säger han till Altinget.

Han påpekar att argumentationen för förslaget är paradoxal:

– Man argumenterar för att vi har ett växande problem med rasism, och att tiden är mogen för lagstiftning. Samtidigt konstaterar man att handlingsutrymmet blir ganska litet och berör få av de organisationer som Säpo har på sin radar, säger han.

Hur ser du på att riksdagspartierna är oeniga i frågan?

– Det är aldrig bra. När man ska göra den här typen av symboliskt tunga inskränkningar i grundläggande rättigheter behövs en bred överenskommelse för att få en tyngd och en stabilitet.

SD: NMR var målgrupp

SD:s representant i kommittén, Martin Kinnunen, framhåller att de experter som varit inblandade, inklusive polis och jurister,  har avrått från lagstiftning.

– Om man är lite ödmjuk för den expertisen så är det svårt att vilja gå vidare med förslaget, säger han till Altinget.

– Det var uppenbart att utredningen egentligen bara har en målgrupp, nämligen NMR (Nordiska motståndsrörelsen).

Enligt Kinnunen vill SD hellre använda terrorlagstiftning för att hantera sådana grupper, och syftar på den parlamentariska Grundlagskommittén, som i våras kom med betänkandet Föreningsfrihet och terroristorganisationer.

– Då kan man täcka in alla typer av våldsbejakande organisationer, såväl vänster- som högerextrema, islamistiska organisationer eller MC-gäng.

“Större risk”

Men Daniel Poohl, Expo, håller inte med. Han är tvärtom orolig för vad en terrorlagstiftning kan öppna upp för.

– Att utreda att förbjuda rasistiska organisationer är ett sätt att specificera någonting utifrån ett undantag som redan finns i föreningsfriheten.

– Men en terrorlagstiftning där grundlagsskyddad föreningsfrihet kan begränsas är i stället att göra ett nytt undantag, en ny portalparagraf, vilket kan innebära en större risk.