Det behövs en debatt om att Sverige håller på att bli ett övervakningssamhälle

Att tala om ett övervakningssamhälle avfärdas ofta som alarmistiskt. Samtidigt visar de förslag som antingen är på gång eller just nu utreds att utvecklingen mot just fler ingripanden i den enskildes vardag går snabbare än på länge.

Integritetskränkande förslag

För att nämna några rör det sig om:

• Biometriska utredningen (lades fram 19 juni 2023). Bland annat föreslås att man ska kunna söka i passregistret och migrationsregistret, men också externa register/databaser.
• Utredningen om anonyma vittnen (lades fram 30 oktober 2023). Utredningen föreslår en lag som gör det lättare för vittnen att höras anonymt, vilket föreslås träda i kraft 1 april 2025.
• Preventiva hemliga tvångsmedel utan konkret brottsmisstanke (lag sedan 1 oktober 2023).
• Tillsyn i stället för tillstånd för övervakningskameror.
• Ansiktsigenkänning utan brottsmisstanke. Redan i dag är det tillåtet med ansiktsigenkänning, nu ska det däremot kunna ske utan brottsmisstanke.
• Informationsplikt, det som kallats för angiverilagen, för offentliganställda i förhållande till vuxna och barn som misstänks uppehålla sig i landet olovligt.
• Generella visitationszoner där polis får rätt att genomsöka enskilda utan konkret brottsmisstanke.
• Vistelseförbud för enskilda att uppehålla sig i ett visst område.
• Chat Control 2.0, ett lagförslag i EU som ska skanna all kommunikation, även krypterad sådan.

Oproportionerliga åtgärder

Samtidigt som dessa åtgärder påstås syfta till ett legitimt mål, att bekämpa kriminalitet och brottslighet, måste samtidigt frågan ställas – vilka integritetsvärden förlorar vi som samhälle och individer genom dessa förslag? Står dessa i proportion till eventuella brottsbekämpande vinster? Kommer förslagen verkligen att uppnå önskad effekt?

Omfattande övervakningssystem riskerar för det första själva grunden för dess legitimitet - säkerheten. Vi menar inte att Sveriges myndigheter är fullt av människor som längtar efter att missbruka sina befogenheter. Men det räcker med att en myndighetsanställd gör det, antingen genom illvilja eller okunskap, för att stora mängder känslig information ska riskera att hamna i fel händer. Utöver det kvarstår självfallet riskerna för dataintrång, spioneri eller läckage, med tillägget att dessa nu skulle tillgängliggöra väsentligt mycket mer information än i dagsläget.

I oroliga tider är det vanligt att statens befogenheter att ingripa i individens vardag ökar och tilldelas fler. Det hände efter den 11 september och efter de omfattande terrorattackerna i Frankrike 2015. Samtidigt visar siffror från ACLU att lagarna i Patriot act, såsom husrannsakan utan förvarning, oftare användes mot narkotikabrott än för att bekämpa terrorism.

Undantagstillstånd blir permanenta

Ytterligare ett fall där de nyttjats har varit för att åtala Edward Snowden efter att han tillgängliggjort enorma mängder data kring den amerikanska krigsapparatens förehavanden. Undantagstillstånden gäller fortfarande i Frankrike, men numera i form av lagstiftning och används i långt fler fall än vad de flesta förutsåg när de infördes. Lagar som skulle vara tillfälliga och enbart riktade mot terrorism används nu i andra syften. Av historien att döma är risken därför påtaglig att verktygen kommer att kvarstå även om den grova kriminaliteten motas tillbaka.

Att misstänkliggöra människor, exempelvis för att de bor i ett visst bostadsområde, skapar också misstro mot samhället och våra institutioner.

Det är ett allvarligt läge och vi behöver onekligen hitta nya sätt att tackla gängkriminaliteten. Men frågan är om detta verkligen kommer hjälpa eller om det snarare kommer att stjälpa? Att misstänkliggöra människor, exempelvis för att de bor i ett visst bostadsområde, skapar också misstro mot samhället och våra institutioner.

Det går inte att bortse från att alla dessa lagförslag kommer i en tid då det bedrivs desinformationskampanjer av främmande makt och att ledande politiker i regeringsunderlaget spär på samma bildsättning som dessa vill skapa för att öka splittringen och polariseringen.

Samhället blir ofriare

Det kommer att krävas ökade resurser till rättsvårdande myndigheter för att komma åt kriminaliteten. Det kommer att krävas ökade befogenheter och större samordning mellan fler aktörer för att kunna ingripa tidigare och mer effektivt hos unga som är på väg in i kriminalitet och utanförskap. Det kommer även att krävas lagändringar för att säkerställa att ny teknik kan användas på ett rättssäkert och träffsäkert sätt.

Men i dag handlar debatten inte om hur långt vi ska gå, den handlar bara om vem som är tuffast och vill övervaka mest. I ett sådant debattklimat riskerar vi att ta oåterkalleliga steg mot ett samhälle utan frihet och rätt till privatliv – ett övervakningssamhälle som ingen av oss vill ha.