"Det är genom praxis som sluttningen mot ett auktoritärt samhälle börjar"

DEBATT. Civilsamhälleliga representanter borde ha inkluderats bland de tillfrågade remissinstanserna för förslagen om ändring i smittskyddslagen. Regeringens beslut att inte inkludera dessa var godtyckligt. Det skriver Luf, Liberala studenter, Silc och medlemmar i Liberalerna. 

Coronapandemin har förändrat vår syn på världen inte genom att ge oss radikala, otänkta insikter, utan genom att konfrontera oss med obekväma sanningar som vi undvikit tidigare. Vi ser en utveckling där demokrati, individers frihet och rättigheter attackeras, vi ser hur auktoritära ledare tystar kritiker och bakbinder politisk opposition.

Nu har de flesta stater i världen infört någon form av extraordinära åtgärder för att bekämpa spridningen av viruset. Till och med demokratiska Sverige har med stor enighet genomfört förändringar som under normala tider skulle ha föregåtts av månader eller år av rasande parlamentarisk debatt. Men vad händer när pandemin är över?

Auktoritärt politiskt system

Den 18 april greps 15 personer i Hong Kong tillhörande den prodemokratiska rörelsen. Denna gång var det inte unga demonstranter som var den Peking-lydiga polismyndighetens måltavla. I stället gav de sig på nyckelpersoner inom den moderata falangen av rörelsen. Bland de gripna fanns tidningsägare och oppositionspolitiker. Detta ska ses som en tydlig markering: Den kinesiska kommunistregimens agenda avstannar inte under pågående pandemi.

Peking har med hanteringen av covid-19 som verktyg accelererat sin “soft power”. Opinionsbildning som går ut på att framtidens globala utmaningar bäst sköts av auktoritära politiska system, även post covid-19. Den “lyckade hanteringen” av covid-19 går dock inte att bevisa då enpartistaten inte är transparent om sin hantering, vilket inte är konstigt i ett auktoritärt politiskt system.

I programmet Konflikt i P1 togs det upp hur forskning på hantering av tidigare pandemier i just Kina visat att även om diktaturen kan agera med kraft, mot till exempel “falsk information”, så innebär informationsmonopolet att även sanningen tystas, med stor skada för folkhälsan. 

Hets mot journalister 

Begränsningar av yttrande-, tryck och mötesfriheten har vi även sett i Europa. I Spanien infördes en lag 2015 som kraftigt begränsade mötesfriheten och demonstrationsrätten. Organisationen Reportrar utan gränser (RSF) rapporterar hur spanska journalister trakasseras och att det tredje största partiet, högerextrema VOX, har utnämnt journalister som en av dess huvudfiender.

I Frankrike trakasseras journalister både av säkerhetstjänsten och proteströrelsen gula västarna. Samma tendenser finns i flera andra länder inom EU enligt RSF. Värst är det dock i Rumänien, Polen, Ungern, och Bulgarien där det beskrivs som antingen problematiskt eller direkt dåligt att vara verksam som journalist. I Ungern och Polen beskrivs nedtystandet av medier och oppositionella röster som metodisk och systematisk från respektive regering.

Även Sverige har, likt Spanien, ett högerextremt parti som hetsar mot journalister från riksdagens plenisal eller via proxy så som deras digitala rörelser. Covid-19 har visat att det finns vissa svagheter i Sverige när det kommer till politikens vilja att vara transparent och efterfölja den traditionella seden att ha en inkluderande demokratisk process.

Förvånande agerande

I den senaste Demokratiutredningen kan man läsa följande “Den nya digitala tillvaron har fört fakta, beslutsprocesser och debatt närmare människor.” Utredningen konstaterar därför att “Det ställer ökade krav på kanaler för påverkan.”

Vi kan inget annat än instämma. Det är därför förvånande att regeringen bara eftersökte remissutlåtande från 12 remissinstanser för förslagen till lag om ändring i smittskyddslagen. Bland dessa var det bara två som inte var myndigheter. Varken RFS, Journalistförbundet, Publicistklubben eller Tidningsutgivarna, som är viktiga civilsamhälleliga representanter för frågor rörande yttrande- och tryckfrihet, erbjöds att inkomma med ett yttrande.

Godtyckligt beslut

Det tillhör vår svenska demokratiska sed att när lagar stiftas sker det i en process där politiken är en aktör bland flera. De civilsamhälleliga representanterna rörande yttrande- och tryckfriheten borde ha inkluderats bland de av regeringen tillfrågade remissinstanser.

Regeringen kan ha resonerat att en inkludering av civilsamhälleliga representanter för yttrande- och tryckfrihet var onödig då regeringen i sin lagrådsremiss utkast konstaterar att man inte kommer ofreda grundlagsskyddade rättigheter. Vi menar dock regeringens beslut att inte inkludera nämnda civilsamhälleliga representanter var godtyckligt.

Ta inte friheter för givet

Skillnaderna mellan Sverige och diktaturer såsom Kina är en artskillnad. Samma sak kan sägas om skillnaderna mellan Sverige och Ungern eller Polen men det är oftast genom praxis som sluttningen mot ett auktoritärt samhälle börjar. Vi menar att en svensk framtida regering, mer auktoritärt lagd, genom att följa regeringen Löfvens praxis skulle ges stora möjligheter att i andra sammanhang göra märkbara inskränkningar på vår grundlagsskyddade rättigheter. Nu mer än någonsin måste vi utveckla sätt att motverka dem som urholkar demokratin och berövar människor deras friheter. Vi kan inte ta yttrande-, tryck och mötesfriheten för givet.


Per Olsson
Programhandläggare, Svenskt internationellt liberalt centrum (Silc)
Victoria Viklund
Rättspolitisk talesperson, Liberala ungdomsförbundet (Luf)
Emma Bjarnevik
Vice ordförande, Liberala studenter
Simona Mohamsson
Tidigare vice förbundsordförande, Liberala ungdomsförbundet (Luf)
Martin Ivar Johansson (L)
Medlem i Liberalerna
Telason Getachew (L)
Medlem i Liberalerna

Forrige artikel Debatt: Europas regeringar måste agera Debatt: Europas regeringar måste agera Næste artikel Moderaternas kanslichef: Gasa i krisen men håll koll på framtiden Moderaternas kanslichef: Gasa i krisen men håll koll på framtiden