Demokrativillkoren: ”Jag tror inte att civilsamhället riktigt har vaknat”

Regeringens aviserade proposition om demokrativillkor för civilsamhället närmar sig med stormsteg. Men den heta debatten lyser med sin frånvaro. ”Jag tror inte att civilsamhället riktigt har vaknat inför vad som står på spel”, säger Sofia Camnerin, generalsekreterare för Sveriges kristna råd.

Foto: Sveriges kristna råd
Anders Gustafsson

I och med att Lagrådet har gett sitt yttrande över regeringens lagrådsremiss så kan en proposition väntas inom kort.

Lagrådet har ett par invändningar mot de föreslagna författningsändringarna. Bland annat pekar de på att det inte blir samma villkor som gäller över hela fältet.

En annan fråga som några personer inom olika delar av det bredare civilsamhället har påpekat för Altinget är att lagförslaget visar en bristande förståelse för den ideella logiken. Medan statsbidragen fördelas via centralorganisationerna så är många organisationer strukturerade så att de lokala föreningarna är egna juridiska personer.

Problemet konkretiseras nyligen av presidiet för Sveriges kristna råd i en debattartikel i GP:

”Det tas inte hänsyn till att flera samfund har självständiga församlingar. Om en ’företrädare’ – en lokal medarbetare eller ideell ledare – agerar i strid med demokrativillkoren, riskerar hela samfundet genom kollektiv bestraffning att bli av med sitt bidrag.” 

De föreslagna demokrativillkoren bygger på en sorts New Public Management ovanifrån-styrning och begränsning som inte lämpar sig för civilsamhället där kraften kommer underifrån.

– En del av våra medlemskyrkor är vad man kallar kongregationalistiska. Det innebär att de enskilda församlingarna har egna stadgar, är självbestämmande och har en egen ekonomi. Det kan bli ytterst problematiskt, säger Sofia Camnerin till Altinget.

Varför då?