Debatt: Vården av diabetespatienter måste ses över

DEBATT. En ny studie visar att många diabetespatienter är fel- eller underbehandlade. Vi måste höja oss för att undvika att majoriteten av dessa drabbas av komplikationer. Det skriver studieansvarig läkare tillsammans med Storstockholms diabetesförening.

Michael Alvarsson
Docent och överläkare, Endokrinologi vid Karolinska universitetssjukhuset och Centrum för diabetes, Akademiskt specialistcentrum
Anders Ekholm
Ordförande, Storstockholms diabetesförening


Sjukligheten, dödligheten, den minskade livslängden och de höga kostnaderna för att framför allt behandla komplikationer och följdsjukdomar på grund av dålig behandling, gör diabetes till ett stort och dyrt problem för hela samhället.

En ny studie visar på nedslående resultat för diabetesvården. Studien är gjord i Region Stockholm, och ser det ut så här i Sveriges största region kan vi vara ganska säkra på att det ser likadant ut i resten av Sverige.

Studien "Testmiljö diabetes" visar att diabetes ökar i regionen, en utveckling vi ser i nästan hela Sverige. Drygt 100 000 personer över 18 år i Stockholm har diabetes och 9 000 nya diabetespatienter tillkommer varje år i Stockholm, det motsvarar 4 procent som har typ 2-diabetes och 0,5 procent med typ 1-diabetes.

Nedslående resultat

Diabetes typ 1 och typ 2 är två helt olika sjukdomar. Båda sjukdomarna, men särskilt typ 2-diabetes, har dock en stark koppling till hjärtkärlsjukdom som till exempel stroke och hjärtinfarkt. Vid typ 2-diabetes producerar kroppen fortfarande eget insulin, men inte tillräckligt för att hålla blodsockret normalt. Mot detta behövs nästan alltid blodsockersänkande läkemedel.

Men resultaten visar att 30 procent av patienterna med typ 2-diabetes inte har någon blodsockersänkande läkemedelsbehandling alls. Och av de som får blodsockersänkande läkemedel ligger nästan hälften över målvärden för långtidsblodsockret. 78 procent är också överviktiga eller feta.

40 procent har dessutom en diagnostiserad hjärtkärlsjukdom, vilket det sedan ett antal år finns mycket effektiva läkemedel mot, men endast 8 procent får denna typ av medicin. Resultatet blir att vi får sjukare patienter och många fler som riskerar att få en stroke eller hjärtinfarkt.

Stora möjligheter till förbättring

Diabetesvården driver stora kostnader och i dag läggs den stora potten pengar, 70 procent, på att behandla komplikationerna. Förutom livsstilsförändringar, som för vissa kan vara svåra att genomföra, så har vi en stor och bred arsenal av moderna och effektiva insuliner och andra glukossänkande läkemedel. Det finns alltså stora möjligheter till förbättringar.

"Det borde inte se ut så här"

Studien visar dessvärre att det inte är mycket bättre ställt med patienter med typ 1-diabetes. Vi ser att över 70 procent i åldersgruppen 18–29 år, som ska leva länge med sin sjukdom, ligger för högt i långtidsblodsockret, HbA1c, och hälften av alla, oavsett ålder, är överviktiga eller feta.

Vi har moderna insuliner, väl utvecklade tekniska hjälpmedel, effektiva blodtrycks- och kolesterolsmediciner – det borde inte se ut så här.

Vården måste bli bättre

Det framstår ganska tydligt utifrån studien att patienterna är felbehandlade eller underbehandlade. Vi måste höja oss flera nivåer för att undvika att majoriteten av dessa kommer att drabbas av komplikationer – livshotande och livsbegränsande. Det behövs skapas bättre förutsättningar inom sjukvården vad gäller utvärdering av den behandling patienten har, och att öka kunskapen inom vården när det gäller behandlingsalternativen för diabetes – både för de med typ 1-diabetes och för de med typ 2-diabetes.

Utredning krävs

Nu måste vården av Sveriges diabetespatienter ses över och det måste utredas varför det ser ut som det gör:

  • Att för många patienter med typ 2-diabetes inte har blodsockersänkande behandling.
  • Varför så många personer med typ 2-diabetes inte har läkemedel som skyddar mot hjärtkärlsjukdom.
  • Snabbt se över varför så många unga personer med typ 1-diabetes inte når de uppsatta behandlingsmålen för HbA1c.
  • Varför så många personer med typ 1-diabetes har ett BMI över 25.

Forrige artikel "Villaägarna ger en skev bild av elnätsföretagens verksamhet" Næste artikel "Vi kan inte själva ta ansvaret för information om hiv"
Debatt: De dominerande nätplattformarna behöver begränsas

Debatt: De dominerande nätplattformarna behöver begränsas

DEBATT. Reglerna måste anpassas till en förändrad verklighet där långsiktiga effekter på konkurrens och innovation är viktigare än kortsiktiga priseffekter. Svenska företag måste kunna konkurrera, skriver Pontus Braunerhjelm, forskningsledare och professor.