Debatt: Skogsutredningen missar målet

DEBATT. Behövliga förslag kring stärkt äganderätt och rättssäkerhet uteblev i Skogsutredningen 2019. Våra politiker måste nu tillvarata de bra förslagen och låta resten stanna vid ritbordet, skriver LRF Skogsägarna, Södra skogsägarna, Mellanskog och Norra Skog.

Paul Christersson
Ordförande, LRF Skogsägarna
Lena Ek
Ordförande, Södra skogsägarna
Karin Perers
Ordförande, Mellanskog
Torgny Hardselius
Ordförande, Norra Skog


Sveriges skogar formas av oss 100 000-tals familjer som äger och brukar den. Vi har stort engagemang och kunskap i att skapa hållbara skogar, för såväl miljö och klimat som möjlighet att få en inkomst. Den brukade skogen är en ovärderlig resurs för klimatet och produkter från skogen är en förutsättning för en bioekonomi där vi ersätter kol och olja samtidigt som vi skapar jobb. Skogsutredningens förslag riskerar att bromsa den utvecklingen.

Måste finnas tillit

När Skogsutredningen nu lämnat sitt betänkande till regeringen uteblev behövliga förslag kring stärkt äganderätt, rättssäkerhet och åtgärder för en växande bioekonomi. Den politiska processen måste nu säkerställa att skrivningar i januariavtalet och utredningsdirektiven om äganderätt och bioekonomi uppfylls.

Skogsägarens drivkrafter är avgörande för hur skogarna sköts. Om framtidens skogar ska få de värden samhället önskar är skogsägarens lust att utveckla både växande skogar och biologisk mångfald effektivare än regleringar. En bra skogspolitik bygger på en ömsesidig tillit och tilltro mellan skogsägare och myndigheter.

"Kontraproduktiva tvång"

Myndigheterna har det senaste decenniet i allt större omfattning lagt över kostnader för naturvård på skogsägare i sina tolkningar av artskyddsbestämmelser, fjällnära skog, hur nyckelbiotoper och grön infrastruktur får pekas ut liksom kring utredningsansvaret.

Äganderättens gränser testas av myndigheterna och skogsägare tvingas gå till domstol för att få sin rätt prövad. Men möjligheten att få en rättvis prövning är ofta begränsad då skogsägaren själv måste betala sina rättegångskostnader. För de som skött sin skog så att naturvärden utvecklats kan staten tvinga till sig marken och man har därmed skapat ett system där hänsyn till naturen blivit ett hot.

Det är dessa förskjutningar av äganderätten och kontraproduktiva tvång vi uppfattar är bakgrunden till skrivningarna i januariavtalet och att Skogsutredningen kom till.

Analys saknas i utredningen

I stället för att lösa äganderättsproblemen har utredningen fokuserat på naturvårdsinsatser för att leva upp till internationella åtaganden om biologisk mångfald, nya insatser som inte är nödvändiga för att nå målen. LRF Skogsägarna har i en rapport visat att Sverige har stora arealer skyddad natur som enligt internationella definitioner kan inräknas, men som i dag inte redovisas. Stora delar av utredningens förslag baseras på att utredningen valt en annan tolkning än övriga länder, vilket vi ifrågasätter.

Vi vill se en politik som bygger vidare på den framgångsrika skogspolitik som gett oss mer skog, mer klimatnytta, mer värdefulla biotoper samt jobb, sysselsättning och inkomster i hela landet. Utredningen har inte i tillräcklig grad analyserat i vilka avseenden äganderätten påverkats negativt eller vilka åtgärder som krävs för att befästa en stark äganderätt som gynnar både virkesproduktion och naturvård.

Åtgärder som behövs

De viktigaste punkterna i den kommande politiska processen är:

  • Skydd av skog ska endast ske genom frivillig överenskommelse med de som äger skogen. Ingen familj ska behöva känna oro att bli av med sin skog. Att stärka miljö- och naturvärden kan inte vara en faktor som ökar risken i skogsbruket, så är tyvärr fallet i dag.

  • Undanröj oklarheter i lagstiftning och tydliggör myndighetsstyrningen. Skogsägare och enskilda familjer ska inte användas som försökskaniner i domstol för att pröva tolkningar eller omtolkningar av lagstiftning.

  • Skapa flexibla skyddsformer. Stora områden som i dag är skyddade av staten sköts inte och miljövärdena riskerar att försvinna. Genom flexibla avtal där skogsägaren sköter delar av skogen stärks intresset för naturvärden samtidigt som förnybar skog kan användas i en växande bioekonomi.

Lämna de dåliga förslagen

Utredningen innehåller ett antal förslag som vi avvisar. Bland annat är förslaget om kunskapskrav ogenomtänkt för ett land där skogen till stor del ägs av enskilda familjer och skogsägare. Det förflyttar utredningsansvar och kostnader som ska åligga staten, till enskilda. Vi avvisar förslag som urholkar tilltron till skogsägaren genom statliga inventeringar på enskildas mark. Det står i motsats till utredningens direktiv.

Utredningen innehåller också bra förslag om växande cirkulär bioekonomi, att avbryta nyckelbiotopsinventeringen, förtydligande om lagstiftning i fjällnära skog, klövviltsförvaltning och rådgivning. Genom att utveckla de förslagen tillsammans med de punkter vi föreslagit skapas förutsättningar för att leva upp till utredningens direktiv.

Tack vare att skogsägare hittills känt sig trygga i rätten att bruka sin mark har mängden skog, lagringen av koldioxid och viktiga biotoper för biologisk mångfald ökat. Samtidigt har vi försett samhället med förnybara resurser och bidragit till en stark samhällsekonomi. Vi skogsägare vill skapa förutsättningar för en mer hållbar framtid ur ett såväl ekologiskt, ekonomiskt som socialt perspektiv.

Skogsutredningens uppdrag var viktigt. Nu behöver våra politiker tillvarata de förslag som förverkligar utredningens syfte och låta övriga förslag stanna vid ritbordet.

Beslutskedja: Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen

18/7
2019
21/8
2019
19/3
2020
21/4
2020
28/4
2020
20/5
2020
28/5
2020
15/6
2020
16/6
2020
27/11
2020
27/11
2020
27/11
2020
27/11
2020
27/11
2020
30/11
2020
30/11
2020
1/12
2020
2/12
2020
3/12
2020
3/12
2020
4/12
2020
9/12
2020
9/12
2020
16/12
2020
16/12
2020
16/12
2020
17/12
2020
22/12
2020
22/12
2020

Forrige artikel TCO: Inrätta expertkommitté – behövs underlag för samlad skattereform TCO: Inrätta expertkommitté – behövs underlag för samlad skattereform Næste artikel "Villaägarna ger en skev bild av elnätsföretagens verksamhet"
  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare och skogsägare

    Centerpartiet bör motsätta sig att Skogsutredningen sänds ut på remiss.

    Om man utgår från 70-punktsprogrammet och ser vad Skogsutredningen föreslår bör Skogsutredningen inte sändas ut på remiss. Enligt januaripartiernas uppgörelse skall skogsägarnas ställning och äganderätt stärkas. Men det utredningen föreslår innebär en kraftig försvagning av skogsägarnas ställning och äganderätt. Skogsägarna föreslår bli beroende av en godtycklig byråkrati i en enorm omfattande tillståndsprocess för varje skoglig åtgärd, med flera myndigheter inblandade. Dessutom föreslås att staten skall få rätt att ta över mark den tycker sig behöva om inte skogsägaren själv föreslår det. Skogsägaren kommer att hamna i ständiga utpressningssituationer.

    Statsbyråkraterna har i utredningen använt sin nya taktik. På kort tid redigerar ett stort sekretariat redan förberedda texter som gör det svårt för externa experter att hänga med i svängarna. Därefter processas en proposition på likaledes kort tid och lämnas med minsta möjliga tidsmarginal till Riksdagen för beslut. Utredningen är en kupp av statsbyråkratin riktad mot skogsägarna. Om centerpartiet inte ställer upp på det bör det kräva att utredningen inte sänds ut på remiss. Det finns inget i den som stärker skogsägarnas ställning.

Riksdagsledamöterna får högre lön

Riksdagsledamöterna får högre lön

KASSAKLIRR. Riksdagsledamöternas arvoden höjs med 1 500 kronor i månaden. Från och med januari får en riksdagsledamot nu ett grundarvode på 69 900 kronor.