Debatt om kärnvapen: Regeringens prioriteringar är svårtolkade

I en värld där säkerhetshoten domineras av virus, klimatförändringar och konflikter som tvingar människor på flykt satsar kärnvapenstaterna miljarder på sina arsenaler. Kärnvapen är det mest destruktiva vapen som människan har konstruerat. Samtidigt är det fullständigt odugligt i arbetet mot dagens säkerhetspolitiska hot. Trots det förstärker presidenterna Trump och Putin kärnvapnens roll i sina krigsmakters doktriner och undanröjer avtal som hindrar dem att upprusta.

Ett aktivt Sverige

I dag skulle översynskonferensen om icke-spridningsavtalet om kärnvapen ha inletts i FN:s högkvarter i New York. På grund av spridningen av covid-19 har konferensen skjutits upp till senast april 2021.

Inför översynskonferensen har Sverige varit aktivt. Vi hoppas att ambitionsnivån höjs ännu ett snäpp och inte sänks på grund av att konferensen skjutits upp.

Svårtolkade budskap

Regeringens budskap och prioriteringar inför översynskonferensen är dock svårtolkade.

Det är angeläget att olagligförklara kärnvapen, det enda massförstörelsevapnet som ännu är tillåtet att inneha, använda och hota att använda, samt att stärka normen om att kärnvapen inte skapar säkerhet.

De svenska initiativen indikerar å ena sidan att det inte är rätt tid att insistera på faktisk nedrustning utan att länderna i stället ska fokusera på minimala förtroendeskapande åtgärder som kärnvapenstaterna kan förmås vidta. Å andra sidan sänds signaler om att just icke-spridningsavtalet är det viktigaste avtalet för nedrustning. Regeringen meddelar också att nedrustningsbeslut som tagits vid tidigare konferenser inom avtalet måste värnas och fullföljas.

Med tanke på att regeringen betonat att icke-spridningsavtalet är viktigare än FN:s kärnvapenförbud för att uppnå faktisk nedrustning är avsaknaden av konkreta nedrustningsförslag både märklig och bekymmersam.

Regeringens åtagande

I sin utrikesdeklaration förklarade utrikesminister Ann Linde (S) nyligen att nedrustning och ickespridning är en “central utrikes- och säkerhetspolitisk prioritering för regeringen”, vilket vi välkomnar. Däremot nämndes inte visionen om en kärnvapenfri värld eller erkännandet av kärnvapens katastrofala humanitära konsekvenser i deklarationen till skillnad från förra året.

De humanitära konsekvenserna av kärnvapen – en fråga som är så central och viktig och anledningen till FN:s kärnvapenförbud togs fram – nämns inte heller i de deklarationer som Sveriges initiativ inför översynskonferensen av icke-spridningsavtalet lade fram, varken i Stockholm 2019 eller i Berlin 2020.

Vi påminner om att regeringen i 2020 års handlingsplan för den feministiska utrikespolitiken har åtagit sig att driva frågan om kärnvapnens humanitära konsekvenser inom icke-spridningsavtalet.

"Vägran att binda sig"

Andra delfrågor som saknas i regeringens position är ett ifrågasättande av Natos kärnvapendelning och kärnvapenstaters vägran att binda sig vid att åtminstone inte vara de som använder kärnvapen först i en krigssituation, på engelska no first use policies.

Kräva det humanitära perspektivet

Nu är det av största vikt att Sverige agerar och inte hamnar i ett vakuum på grund av att översynskonferensen skjutits upp. Omvärlden måste bryta den destruktiva linje som kärnvapenstaterna driver och pressa dem att ändra färdriktning – genom att stå upp för faktiska och konkreta nedrustningskrav.

Sverige bör, som det anstår en humanitär stormakt, kräva att det humanitära perspektivet är vägledande i arbetet för total nedrustning av kärnvapen.

Kärnvapen skapar inte säkerhet

För Sverige, som icke-kärnvapenstat med en lång historia av aktivt nedrustningsarbete, vore dock det viktigaste steget att skyndsamt ansluta sig till FN:s konvention om förbud mot kärnvapen.

Det är angeläget att olagligförklara kärnvapen, det enda massförstörelsevapnet som ännu är tillåtet att inneha, använda och hota att använda, samt att stärka normen om att kärnvapen inte skapar säkerhet.

Det är också centralt att Sverige, som genom försvarssamarbeten närmar sig stater och allianser med kärnvapendoktriner, tydliggör att kärnvapen aldrig är ett acceptabelt vapen.