Debatt

Debatt: Fjärrundervisning kan säkra kravet på behöriga lärare

DEBATT. Var skolan är belägen och vilken huvudman skolan har kan påverka om kravet på behöriga lärare uppnås. Två lösningar kan vara att köpa in tjänster av pedagoger till färre timmar och att ha mer fjärrundervisning, skriver Martina Johansson (C).

Distansundervisning är ett mycket resurseffektivt sätt att nå flera elever samtidigt med samma undervisning, skriver debattören.
Distansundervisning är ett mycket resurseffektivt sätt att nå flera elever samtidigt med samma undervisning, skriver debattören.Foto: Jessica Gow/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Martina Johansson (C)
Riksdagsledamot


Sverige är berikat med olika driftsformer och olika stora skolor, vilket är bra för kvalitetsutvecklingen och för de elever som har varierande behov för att klara skolgången.

För många barn och unga är det viktigt att gå på en mindre skola för att känna att de får en trygg skolgång, vilket för många är avgörande för att nå godkända betyg.

Att det finns valmöjligheter och olika driftsformer är positivt, men det kan även ge svårigheter när det gäller att ha tillräckligt stora tjänster inom vissa ämnen.

Svårigheter att anställa

Ett exempel är där det behövs en slöjdlärare på 25 procent. Det finns krav på att all pedagogisk personal måste vara anställd av huvudmannen, viket gör detta svårt.  

Martina Johansson (C)
Riksdagsledamot

Beroende på var skolan är belägen och vilken huvudman skolan har, kan det vara svårt att leva upp till kravet på behöriga lärare. Det behöver inte bero på att det är svårt för skolan att rekrytera eller att skolan är belägen utanför staden, utan det kan handla om att vissa tjänster har så få timmar att det därför är svårt för skolan att anställa.

Ett exempel är där det behövs en slöjdlärare på 25 procent. Det finns krav på att all pedagogisk personal måste vara anställd av huvudmannen, viket gör detta svårt.

Martina Johansson (C).
Martina Johansson (C). Foto: Fredrik Wennerlund/Centerpartiet

I en organisation där det ingår flera olika skolor kan en medarbetare arbeta på flera olika enheter. Detta gör det möjligt att ha en pedagog på färre procent på varje skola, men för den lilla enskilda verksamheten är det mycket svårt att göra detsamma. Därför borde det bli möjligt att köpa in tjänster av pedagoger från en annan organisation.

Ta hjälp av det digitala

Ett annat exempel är språkundervisning. Att kunna erbjuda eleverna olika språk är viktigt. På mindre enheter kan det av praktiska skäl även här bli svårt att ha tillräckligt stora tjänster för att undervisa i tyska, franska eller inom modersmålsundervisningen. Dels handlar det om samma sak som ovan, för små tjänster eller att det finns få utbildade pedagoger att tillgå.

Förutom alternativet att köpa in tjänster från en behörig lärare skulle man här kunna förändra undervisningen så att den kan ske digitalt.

Introducera fjärrundervisning

Den digitala undervisningen skulle då gå under begreppet fjärrundervisning, vilket innebär att elever på olika skolor får undervisning av en och samma pedagog. Beroende på eleverna och deras ålder behöver det finnas en annan vuxen i klassrummet, men undervisande pedagog kan befinna sig i andra delen av landet. Detta är ett mycket resurseffektivt sätt att nå flera elever samtidigt med samma undervisning.

Under våren lärde sig många skolor om hur det är möjligt att ha distansundervisning. För många elever fungerade detta bättre än den traditionella undervisningen. Jag är övertygad om att en fortsatt undervisning på distans och fjärrundervisning kan bli ett mycket bra komplement till den fysiska undervisningen och underlätta för de mindre skolorna.

Fler kan klara skolan

Distansundervisningen har för många elever gett ökade möjligheter till koncentration när det inte finns andra elever som distraherar, vilket gör att de klarar sina uppgifter på ett bättre sätt. De elever som är så kallade hemmasittare har även de kunnat ta del av undervisningen. Båda dessa elevkategorier har nu större möjlighet att klara undervisningen vilket i längden leder till att de kommer klara gymnasiet. Detta är en förutsättning för att öka chansen att få ett första jobb.

Både att kunna köpa in tjänster av pedagoger till färre timmar och ha delar av undervisningen digitalt, gynnar eleverna. Det kommer leda till att fler elever kommer klara skolan och vi får fler unga som lämnar gymnasiet med godkända betyg. Detta gör att vi fortsättningsvis kan ha olika driftsformer och olika stora skolor i Sverige. Något som gynnar framförallt eleverna.

Nämnda personer

Martina Johansson

Riksdagsledamot (C), talesperson i socialförsäkringsfrågor
Social omsorgsutbildning (Mälardalens högskola)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00